Producenterna börjar visa tvekan samtidigt som konsumenternas tilltro till vindkraft överhuvudtaget har dalat. Många har fått upp ögonen för de skadliga effekterna av snurror i skog och mark och osäkerheten kring lönsamhet och nytta gör att folk blir mera i frågasättande. Få vill ha dem i sina närområden eftersom de anses störande och kan inverka negativt på fastigheternas försäljningspris.
Vattenfall tvekar kring vindkraftsprojekt
Efter beslutet att pausa vindkraftsprojektet Kriegers Flak finns nu risk att Vattenfall tvingas avvakta även med Kattegatt Syd utanför Falkenberg. Det uppger Vattenfalls vd Anna Borg.
– Det finns absolut en risk att vi kommer till samma slutsats. Men vi gör vad vi kan för att se hur vi kan få ned kostnaderna i projektet. Vi pratar med våra leverantörer och de som kan tänkas köpa elen därifrån också, säger Anna Borg i intervjun med Dagens industri.
Ett av skälen att pausa Kriegers Flak har varit själva kostnaden för att att ansluta vindkraftsparken till stamnätet. Regeringen anser att Vattenfall och inte staten ska stå för kostnaden och energiminister Ebba Busch (KD) har bland annat sagt att "Vattenfall inte har "koll på sina grejer".
– Jag blev lite förvånad, men jag känner mig väldigt trygg med att vi har koll på hur våra investeringskalkyler ser ut och hur våra projekt ser ut, säger Borg om Buschs uttalande.
Ser vi början till en mindre entusiasm i hela branschen?
Fortsatt stiltje – noll nya vindkraftsbeslut
För andra kvartalet i rad togs inga nya investeringsbeslut i vindkraftsbranschen. Oro för låga elpriser och politisk osäkerhet präglar klimatet.
– Inga nya investeringsbeslut togs under tredje kvartalet. Och det är samma som förra kvartalet, då var det heller inga beställningar på turbiner, säger Erik Almqvist på Svensk Vindenergi.
Nu är det ju inte dött på vindkraftsmarknaden för det. Tidigare beslut gör att utbyggnadstakten fortgår, om än i avtagande takt. Under 2025 väntas 1 000 MW (megawatt) ny vindkraftsproduktion stå färdig, 500 MW året därpå och 400 MW 2027, vilket är en sänkning av tidigare bedömning.
Tuffare ta beslut
Totalt finns det långt gångna byggplaner, aviserade och tillståndsgivna, på 6 400 MW (motsvarande sex kärnkraftsreaktorer) i potentiell produktion när det blåser.
– Men det har blivit lite tuffare att komma till investeringsbeslut, säger Erik Almqvist.
Bland annat har branschen börjat dra öronen åt sig inför utsikterna att elpriset blir lågt många år framåt. Detta eftersom industrin som ska förbruka energin i allt större utsträckning börjar skjuta projekten på framtiden. Då riskerar tillkommande utbud bli för stort innan konsumtionen tar fart.
– Elpriserna ser då ut att vara ganska låga, säger Almqvist.
Politisk oro
Det skrämmer bort vindkraftsägarna, det blir svårt att tjäna pengar.
Andra skäl till tveksamheten är att kostnaderna för att bygga vindsnurror har ökat betydligt. Och så finns den politiska osäkerheten.
– Det som vi efterfrågar är att man tydligt signalerar till marknaden att vi vill ha utbyggd vindkraft och vi ska försöka underlätta den utbyggnaden så gott som möjligt, säger Almqvist som dock välkomnar regeringens nyliga förslag om att låta kommunerna få del av fastighetsskatten från vindkraftsparkerna.
Christer Käld
El från vind är billig och bra? Eller en gökunge? Har sedan snart 10år följt vindkraftprojekt.... kostnaden är typ 50miljoner för 3MW installerad effekt kostnaden för en kärnreaktor på 1000MW är 50 miljarder.... så för 50miljarder får vi 3000MW el från vind... NÄSTAN det blåser bara 1/3 av tiden i medel så plötsligen får vi lika mycket för våra 50miljarder dock från vind intermittent vilket kräver reserveffekt..... kostnad som t.ex. kkv... så en reaktor ger lika mycket el som en reaktor 2/3 av tiden plus vind 1/3 av tiden.... BTW vind släpper ut 4ggr mer koldioxid jmf med kärnkraft.... varför ens ha vind bredvid? sedan genom överetablering kan inte vind leverera då det blåser bra dvs från 35% nyttjande förr…
I Sverige finns åtminstone två förhållanden som bestämmer bestämmer utbyggnad av vindfläktskraft:
• Den behövs inte. År 2023 var elanvändningen den lägsta sedan 1990. Elproduktionen var ca 163 TWh, medan förbrukningen uppgick till ca 135 TWh. Förbrukningen ökar inte 2024 eller i förutserbar framtid på kortare sikt. Sverige kan därför planera och genomföra så snart möjligt reglerbar elproduktion i elområde 4 för att rätta till den nuvarande obalans mellan elanvändning och elproduktion som finns där. Det har högst prioritet och ger mest för pengarna. För 2023 kan vi konstatera att vindfläktar producerade 34 TWh, vilket i sin helhet gick till export, eftersom denna netto utgjorde ca 36 TWh.
• Tidö avtalet reglerar politiskt att varje kraftslag ska stå för sina…