top of page
  • Skribentens bildChrister Käld

Isläget i Arktis

Uppdaterat: 19 nov. 2023

Ständigt matas vi med påståenden om att isen i Arktis är på väg att smälta bort, och att detta kommer att vara ödesdigert för hela det globala klimatet. Många prominenta alarmister , bl.a. Al Gore har siat om det isfria Arktis, som ska inträffa än det ena året, än det andra. Men ingen har haft rätt. Isen i Arktis hade låga nivåer 2007 och 2012, men efter det har den återhämtat sig. De senaste tre åren har vi haft en sen start på våren och i år är det extra gott om is, se diagram här. Det som händer i Arktis har en stor betydelse för klimatet. Arktis är det mest klimatkänsliga området på planeten, där vi ser de största temperatur­svängningarna. Även isutbredningen varierar en hel del sett i ett längre historiskt sammanhang.

Isen i Arktis har de facto haft en svagt negativ trend sedan 1979 , och det rapporterar gärna media om , men den den trenden följde på en period av tillväxt från början av 1940-talet. Uppgången då var mer än hälften så stor som nedgången har varit från 1979. I början av 1900-talet hade vi å andra sidan en minskning av isen fram till början av 1940-talet. Istrenden följer därmed temperaturtrenden i Arktis för dessa perioder, se figur och artikel.


I ett ännu längre tidsperspektiv ser vi ingen minskning av isen under de senaste 3000 till 8000 åren, utan en markant ökning, se figur nedan. Enligt flera undersökningar hade vi så sent som för 1500–2000 år sedan betydligt mindre is i Arktis än vad vi har idag; västra Arktis var istäckt (>50 procent) under bara 5 – 6 månader per år, jämfört med 10,6 månader per år idag.[3][4]




Figur 5. Rekonstruktion av temperaturutvecklingen i Arktis (60-90N) under holocenen. De färgade strecken anger de olika metoder som använts. X-axeln visar antal år före 1950. Y-axeln visar temperaturavvikelse i C från en modern jämförelseperiod. Källa:


Förändringarna i isutbredning speglar temperaturutvecklingen. Under den romerska värmeperioden (250 fKr – 400 eKr) var temperaturerna på de högre breddgraderna i Arktis högre än idag.

De högre breddgraderna i Arktis var alltså både varmare och mer isfria än idag under sommarmånaderna så sent som för 1500–2000 år sedan. Detta helt utan inverkan av CO2 och helt utan att utlösa några tipping points.


Referenser Re-calibration of Arctic sea ice extent datasets using Arctic surface air temperature records, R. Connolly, M. Connolly och W. Soon, 2017, https://doi.org/10.1080/02626667.2017.1324974 On assessment of the relationship between changes of sea ice extent and climate in the Arctic, Alekseev och 2 medförfattare, 2015, https://doi.org/10.1002/joc.4550 Holocene variability in sea ice cover, primary production, and Pacific-Water inflow and climate change in the Chukchi and East Siberian Seas, STEIN och 6 medförfattare, 2017, https://doi.org/10.1002/jqs.2929 Holocene fluctuations in Arctic sea-ice cover: dinocyst-based reconstructions for the eastern Chukchi Sea, J.L.McKay och 4 medförfattare, 2008, https://doi.org/10.1139/E08-046 Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach, Kaufman och 7 medförfattare, 2020, https://doi.org/10.1038/s41597-020-0530-7 Holocene thermal maximum in the western Arctic (0–180W), Kaufman och 29 medförfattare, 2004, https://doi.org/10.1016/j.quascirev.2003.09.007 Holocene variability in sea ice cover, primary production, and Pacific-Water inflow and climate change in the Chukchi and East Siberian Seas, Stein och 6 medförfattare, 2017, https://doi.org/10.1002/jqs.2929

24 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page