top of page

Majsfältens avkastning har ökat med 96% på 124 år - tacka CO2 för det!

Skribentens bild: Christer KäldChrister Käld

Ökade majsskördar drivet av ökad atmosfärisk CO2 har haft djupgående effekter över hela världen och starkt bidragit till en jordbruksboom av icke skådat slag i närhistorien. Detta har i dominerande grad fått utvecklingskurvan att brant peka uppåt vad beträffar den tredje världens välmående och levnadsstandard. Orsaken kan långt stavas - HÖGRE CO2-HALT I ATMOSFÄREN.

Om detta skrivs det inget om i massmedia. NADA.




Hur kan koldioxid, som har framställts som en farlig förorening som hotar mänsklighetens existens, ha en sådan inverkan på växtligheten? Tråkigt nog kan man förvänta sig en sådan fråga från människor – barn och vuxna – som har matats med irrationella rädslor i stället för väletablerad vetenskap som visar att koldioxid är blodet i all grönska. Den enkla ekvationen lyder: mera koldioxid mera grönska.


Till och med vissa, som anser sig behärska allt om CO2 anser att ökande koncentrationer av gas i atmosfären är rent ut sagt katastrofala, ett synsätt som saknar vetenskaplig grund och är skadligt för undernärda miljoner människors förmögenheter.

 

Majsavkastningen ökade 96%

Majs är grunden – tillsammans med ris, vete, sojabönor – för den globala livsmedelsförsörjningen och fungerar som en viktig näringskälla för både människor och boskap. Under de senaste årtiondena har ökningen av CO2 i atmosfären från industriella utsläpp kunna kopplats ihop med anmärkningsvärda ökningar i majsavkastningar. 

Mellan 1900 och 2024 steg den nationella majsavkastningen i USA till 183 bushels per acre (bu/A) från bara 28 bushels. Under samma period har atmosfäriska CO2 Ökade från 295 ppm (parts per pm) till 419 ppm. Över hela världen ökade majsavkastningen från bara 29 bu/A 1961 till 86 bu/A 2021. Detta utgör en ökning med 96 %!


Detta fenomen är inte bara en tillfällighet; det är djupt rotat i de fysiologiska egenskaperna hos majs som en växt i C4-kategorin. C4-växter som majs – så uppkallad efter antalet kolatomer i deras fotosyntetiska produkt – har unika biokemiska vägar som gör deras fotosyntes särskilt effektiv under höga koncentrationer av CO2 och förhöjda temperaturer. Sådana växter använder en mekanism som koncentrerar CO2 i specialiserade strukturer som kallas buntmantelceller.


Mindre mängd vatten krävs vid högre CO2-halt

Forskare säger att högre CO2-nivåer förbättrar också effektiviteten i vattenanvändningen i majs, vilket är särskilt fördelaktigt där vattentillgången är begränsad eller under torka. Denna effektivitet leder till ökad tillväxttakt och potentiellt större avkastning.


Men denna anmärkningsvärda effekt av förhöjda CO2 är inte bara begränsat till C4-grödor som majs. C3-växter som vete, ris, potatis och sojabönor, är alla beroende av ett enzym som kallas rubisco för kolfixering. Rubiscos effektivitet förbättras avsevärt med högre CO2 koncentrationer eftersom det minskar enzymets tendens att binda till syre - en process som kallas fotorespiration och som begränsar produktiviteten. 

Som en följd av detta kan förhöjda atmosfäriska CO2 ofta leda till ökad fotosyntes och ackumulering av biomassa i C3-arter, om än i mindre utsträckning än med C4-växter. Det är därför ris- och veteskördarna kan öka med upp till 20-30 % under förhöjd CO2 Villkor. Vi har sett detta i skördeökningar för de flesta C3-livsmedelsgrödor. 


Noterbart är att växthusjordbruk – agronomi som praktiseras i ett genomskinligt tält för att behålla solens värme – ofta använder CO2 som drivmedel. Koncentrationerna ökade artificiellt till mer än två gånger omgivningsnivåerna för att öka tillväxten.

Förhållandet mellan stigande kolmonoxid i atmosfären och skördar överlag är helt klart direkt proportionella, d.v.s. det ena påverkar det andra i samma riktning.


Så ignorera skrämselpropaganda i media om giftig mänsklig CO2 Utsläpp. Du, din familj och de industrier som stöder vårt samhälle har gjort planeten grönare med dagliga utsläpp av koldioxid, vilket gör mat rikligare och mer överkomlig för dem som kämpar med fattigdom och alla andra.



Vijay Jayaraj


Vijay Jayaraj är forsknings- och vetenskapsassistent vid CO2 Coalition, Arlington, Virginia. Han har en magisterexamen i miljövetenskap från University of East Anglia, Storbritannien, och en doktorsexamen i energihantering från Robert Gordon University, Storbritannien.

296 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
bottom of page