top of page
Skribentens bildChrister Käld

NÄR SKALL ALARMISMEN FÅ ETT SLUT? ::: Del 4 /4 Hotet om smältande glaciärer.

Uppdaterat: 22 feb.

Jordens glaciärer smälter och blir mindre för varje år p.g.a. de antropogena utsläppen säger alarmisterna. Inte överallt säger skeptikerna och får medhåll av såväl IPCC som NIPCC ( Nongovernmental International Panel on Climate Change ). NIPCC framhåller dessutom HUR LITE VI EGENTLIGEN VET.

Massbalansdata som sträcker sig över mer än ett år har endast rapporterats för ca 200 av jordens 169 000 kända glaciärer.




Så här har medierna lyft fram hotet om att våra glaciärer kommer att smälta med en påföljd att havsytan kommer att stiga med upp till 7 m.




Detta är alarmrapporter om smältning av glaciärer hämtat från EN tidning bara under förra året 2023.


Hur ligger det då till? Att glaciärerna smälter under en värmeperiod, som vi upplevde under hela 1900-talet, är INGET onaturligt. Det är inte mer än 20 000 år sedan hela Nordeuropa täcktes av inlandsis. Om inte den uppvärmningen skulle få smältningen igång skulle det däremot vara onaturligt. Men frågan är : Är vi inför ett så allvarligt läge att dessa hot är försvarbara?


Sedan vi började elda med fossila bränslen på 1800-talet har glaciärerna krympt med tiotals meter om året vilket ofta beskrivs som rekordsnabbt. I själva verket är det en ganska beskedlig avsmältningstakt. Enligt geologerna tog det 100 år för den senaste inlandsisen att dra sig tillbaka från Malmö till Helsingborg, en sträcka på 50 km. Det tog 1000 år för Finland att bli isfritt från ryska gränsen till Bottenhavet, en sträcka på ca 500 km. I båda fallen svarar det mot en avsmältningstakt på 500 m om året. Glaciäravsmältning med tiotals meter per år kan knappast utgöra ett hot av den grad som rubrikerna ovan gör gällande.



En högt uppsatt FN-miljötjänsteman sade redan 1989 att hela nationer kan utplånas från jordens yta av stigande havsnivåer p.g.a. glaciärsmältning om den globala uppvärmningstrenden inte vänds till år 2000. Vi vet ju nu att det var bara tomt prat. ALLA studier som hittills gjorts och som ligger bakom de hot media förmedlar bygger på MODELLBASERADE beräkningar och det är känt sedan tidigare att sådana inte kan/bör användas för att prognostisera framtiden inom klimatforskningen. Varför används de då? Då går det som i fallet ovan. Bara gissningar.


Varför modellerna ofta misslyckades är att de INTE tar i beaktande vädermönster som bevisligen i allra största grad ligger bakom avsmältningen. I stället utgår de från ett enkelt linjärt orsakssamband mellan koldioxid i atmosfären som värmer upp planeten och Grönlands glaciärsmältning. Det finns inget sådant direkt orsakssamband.

Hur är läget i dag då för de större glaciärerna?

Grönlands och Antarktis glaciärer

Tillsammans innehåller Antarktis och Grönlands istäcken mer än 99 procent av jordens sötvattensis. Om de båda smälte helt skulle de höja havsnivån med uppskattningsvis 67,4 meter. Långsiktiga satellitdata tyder på att inlandsisarna under större delen av 1900-talet gav mycket lite bidrag till havsnivån, och var nästan i balans i årliga snöfallsvinster och is- eller smältvattenförluster. Stabiliteten hos inlandsisarna har dock förändrats avsevärt under början av 2000-talet med först nedgångar och nu de senaste åren uppgångar.


Grönland

Den 29 augusti 2022 redovisade Grönland en vinst på 7 miljarder ton is. Detta var den största isökningen under en enskild dag som DMI har registrerat sedan man började föra konsekventa mätningar 1981, för mer än 40 år sedan. Denna vinst var anmärkningsvärd inte bara för mängden is utan också för att den kom under de sista dagarna av den arktiska sommaren, när isen vanligtvis fortfarande smälter.

Det visar sig, enligt DMI, att Grönlands massbalans för isen på ytan för isåret 2021-2022, redan innan hösten och vintern 2022 anländer, låg långt över medelgenomsnittet för 1981 till 2010, den 30-årsperiod som DMI använder som jämförelse. Och det var innan Grönland fick ytterligare sju miljarder ton is den 29 augusti.


För att vara rättvis, en dags isvinst eller isförlust betyder inte att Grönland inte kommer att drabbas av en nettoförlust av is under det kommande århundradet. Det kan hända, eller så kan det inte göra det. Vad den visar är att det inte finns något direkt samband mellan människans utsläpp av växthusgaser och Grönlands ismassa.



Figurerna ovan visar att massbalansen återställts under åren 2021-2022 och 2022-2023

Antarktis

Antarktis isläge är förhållandevis stabilt men om man ser under ett längre perspektiv har Väst Antarktis legat i en nedkylningsfas under de senaste 2000 åren och Öst Antarktis sedan år 400 e.kr.

Så hoten om att Antarktis glaciärer håller på smälta bort är HELT OGRUNDADE!




Graferna för såväl Väst Antarktis ( med Domedagsglaciären ) som Öst Antarktis visar på en långsamt sluttande nedkylning under en längre period tillbaka.


Borde vi hellre vara rädda för total nedkylning på sikt än tillfälliga årsvariationer?




Christer Käld


_________________________________________________________________________


Länk:


513 visningar2 kommentarer

2 Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating

Goran Akesson
Goran Akesson
Feb 21

En excellent beskrivning av verifierbara verkliga förhållanden!

Glaciärerna på jorden har dragit sig tillbaka i jämn takt sedan början av 1800-talet. Detta är en följd av den sedan 300 år sedan påbörjade uppvärmningen. Tidsutdräkten förklaras av att uppvärmningen/smältningen under sommarhalvåren behövde ett tidspann om ca 100 årför att uppväga ackumulering av snö och is under vintersäsongen, ganska självklart egentligen. Uppvärmning med såsmåningom efterföljande glaciäravsmältning har såklart inget med koldioxidhalt i atmosfären att göra. Den beror istället helt och hållet på variationer i solinstrålningens energiproduktion.

Tokalarmismens företrädare brukar förutom förändringarna i Antarktis, som är en funktion av solvariationer och geotermisk aktivitet, peka på Glacier Bay i Alaska som ett resultat av antropogen påverkan. Helt fel förståss, eftersom dess tillbakadragande startade redan…


Like
bottom of page