Detta omkullkastar hela koldioxidhypotesen. Det blir inte mycket varmare när CO2 halten ökar från dagens värde. Det visar ny forskning.
Solen värmer jorden med sina strålar ( kortvågig strålning ). En del av dessa absorberas direkt av jordens yta och en del reflekteras ( långvågig strålning ) upp tillbaka i atmosfären där s.k. växthusgaser "speglar" tillbaka en delar av denna strålning. Därför värms jorden upp en andra gång kan man säga. Om inte växthusgaserna fanns så fortsätter strålarna ut i rymden och då skulle jorden bli för kall att leva på. Så växthusgaserna är livsnödvändiga.
CO2 anses vara en växthusgas. Den gängse teorin som alla IPCC:s rapporter, alla länders klimatmål och i princip ALLT klimatarbete i dag bygger på är att denna gas är förödande för oss om mängden blir för stor. Man menar att det har rått balans i jordens koldioxidcykel under de senaste miljoner åren och att våra egna utsläpp av CO2 stört denna balans.
Temperaturen inte i fas med CO2
Vad som däremot delar upp forskarna är åsikten om CO2 mängdens klimatkänslighet d.v.s. hur mycket temperaturen ändras på jorden när atmosfärens halt av CO2 fördubblas.
IPCC:s modeller utgår från att temperaturen stiger i princip i takt med CO2 kurvan och då kommer vi som figuren nedan visar att landa på närmare +3 grader år 2100.
Det är detta som skapar tsunami hos FN som får EU och vi här i Norden att lägga upp orealistiska klimatmål där alla utsläpp skall bort.
Ny forskning visar annat Professor Happer har undersökt klimatkänsligheten vid olika CO2 nivåer i atmosfären.
Han kom fram till att den värmande effekten av varje CO2-molekyl minskar avsevärt (logaritmiskt) när dess koncentration ökar. Detta är en av anledningarna till att det inte fanns någon skenande växthusuppvärmning när koncentrationen av CO2 närmade sig 20 gånger den idag under jordens tidiga historia. Enligt hans beräkning skulle t.ex ett fördubblat CO2 värde från dagens nivå ca 400 till 800 ppm endast motsvara 1,5 – 2,3 W/m2. IPCC:s motsvarande värde ligger på 5 – 7 W/m2. Det här betyder en temperaturhöjning på under 1 grad från dagens nivå!
Detta obekväma faktum, hur viktigt det än är, hålls mycket väl dolt och nämns sällan, eftersom det underminerar teorin om framtida katastrofala klimatförändringar. Avtagande avkastning är det som gäller.
En mer detaljerad beskrivning av diagrammet för fysikentusiasterna ges här av Dr. William Happer:
– Den blå kurvan visar hur värmestrålningsflödet Z(C) från jorden till rymden förändras med koncentrationen C av koldioxid (CO2) i atmosfären. Det här exemplet är för en tempererad latitud sommartid. C mäts i miljondelar (ppm) av alla atmosfäriska molekyler. Vid det aktuella värdet på CO2-koncentrationen, cirka C = 400 ppm, är flödet Z(400 ppm) = 277 watt per kvadratmeter (W/m^2). Om all CO2 kunde avlägsnas från jordens atmosfär, så C = 0, men det inte fanns några förändringar i koncentrationerna av de återstående växthusgaserna (vattenånga, ozon, metan och lustgas) och inga förändringar i den atmosfäriska temperaturprofilen, skulle flödet vara större, Z (0 ppm) = 307 watt (W/m^2), visas av den blå pricken på den vertikala axeln i grafen. Tillsats av växthusgasen CO2 minskar flödet till rymden, mycket snabbt för de första miljondelarna CO2, som man kan se från den blå kurvan. Men i takt med att mer CO2 läggs till en lag om minskande avkastning kommer in i bilden. Den blå kurvan är nästan platt för aktuella koncentrationer av CO2, så växthuseffekten är mycket okänslig för förändringar i CO2 Koncentrationer. I jargongen för strålningsöverföring sägs växthuseffekten vara "mättad".
De vertikala röda linjerna visar minskningen av flödet till rymden som orsakas av successiva ökningar av CO2 koncentration C i steg om 50 ppm. Stegen är så små att de måste multipliceras med en faktor 100 för att synas tydligt i diagrammet. Med undantag för koncentrationer C som är nästan noll ska varje fördubbling av CO2 koncentrationer minskar strålningen till rymden med 3 W. Till exempel visar den första röda stapeln att en ökning av C från 50 ppm till 100 ppm minskar strålningen till rymden med 300/100 W/m^2 = 3 W/m^2."
Livslängden i luften för CO2 är svår att exakt fastställa, eftersom det finns flera processer som tar bort koldioxid från atmosfären. Mellan 65 och 80 % av den CO2 som släpps ut i luften anses dock lösas upp i havet under en period på 20–200 år. Resten avlägsnas genom långsammare processer som tar tusentals år, inklusive kemisk vittring och stenbildning.
En mera deltajerad version av Happers analys hittas på :
コメント