Vindkraft ingen slutgiltig lösning.

Många är oroliga för den påverkan alla vindkraftverk kommer att ha på vår omgivning. Förhoppningsvis är vindenergi i den omfattning som planerats en tillfällig lösning i väntan på mer kärnkraft eller till och med fusionskraftverk, ­skriver fem ­akademiker.

I havsområdena kring Åland och i Bottniska viken planerar man att etablera vindkraftverk på tio­tals giga­watt. Det är främst ut­ländska investerare som tror på för­månlig energiproduktion och på att industri­ och ekonomi som utgår från energi­produktionen ökar i Finland, säger de fem och fortsätter :

Bör se till hela livscykeln

Nollutsläpp från vindkraftverk är bara delvis sant. Det läggs ­sällan fram uträkningar om utsläpp och kostnader baserade på livscykeln. Vindkraftverkens råmaterial består till en stor del av produkter från gruvindustri och polymersynteser, som har stort koldioxidavtryck och en negativ miljöpåverkan. När livscykeln är fullbordad behövs det också krävande och dyra åtgärder för att demontera och återvinna hundra­tals anläggningar.

Det är naturen som står för notan.

Hopp om tillfällig lösning

Utbyggnaden av vind- och reglerkraft borde kopplas samman och vindkraftsbolagen borde stå för sin del av investeringarna i reglerkraft. Förhoppningsvis är vindenergi i den omfattning som planerats bara en tillfällig lösning i väntan på utbyggnaden av kärnkraft eller till och med fusionskraftverk.

Vindkraft byggs inte där majoriteten är emot

Vindkraftverk byggs varken på Kasberget i Geta, i Saltvik eller i Jomala­ på fasta Åland. ­Investeringar som syftar till att utnyttja natur­områden fattas med majoritets­beslut för sådana ställen där väljarna är i minoritet.

Detsamma gäller för såväl de åländska skären, Viiankiaapa i Sodan­kylä, Kitkajoki i Kuusamo som Rastegaissafjället i Norge.

Etableringsplanerna visar att majoriteten av medborgarna inte vill ha en enda vindmölla i sin närhet på grund av möllornas landskapspåverkan och buller. Det är känt att detsamma gäller både landlevande djur och fåglar, som blir tvungna att dra sig undan.

Professor J G Granö var en betydelsefull finsk geograf, som var specialiserad på landskapsgeografi. Till landskapet räknade han både den icke-levande naturen och organismerna, inklusive människan. Han hade en utomordentlig förmåga att i ord och med foton skildra landskapet och dess betydelse för de lokala invånarna.

En stor del av medborgarna har samma inställning till naturen som Granö hade. Landskapet, horisonten och naturen har sitt oförlikneliga egenvärde.

Tillfällig lösning kunde kanske accepteras

Om samhället ser till att vindkraftsparkerna bara är en tillfällig, övergående olägenhet, kan naturen kring de nuvarande och kommande kraftverken återhämta sig under kommande generationer efter det att vindmöllorna monterats ned. Är det möjligt att detta kunde vara en del av rikets naturstrategi? Då kunde det vara lättare för beslutsfattarna att välja sådana lösningar som också för de berörda kunde vara tillfälliga.

En fråga till slut

Är målen för utbyggnad av vidsträckta havsområden överdimensionerade med tanke på de ­verkliga behoven för de åländska skärgårdsborna och Skärgårdshavets bär­förmåga?

Heikki Kallio professor emeritus vid Åbo universitet Jorma Eskola diplomingenjör, Laihela Pekka Niemelä professor emeritus vid Åbo universitet Martti Janatuinen MD, specialist i käkkirurgi, Åbo Sakarui Alhopuro medicinalråd, Åbo