top of page
  • Skribentens bildChrister Käld

10/13 Fakta om JORDENS KLIMAT

Uppdaterat: 25 nov. 2023


Mer CO2 betyder mer växttillväxt.




En sammanfattning av 270 laboratoriestudier (Idso, 2013) av 83 livsmedelsgrödor visade att en ökning av CO2-koncentrationerna med 300 ppm kommer att öka växttillväxten med i genomsnitt 46 % för alla studerade grödor. Omvänt visar ett stort antal studier de negativa effekterna av en miljö med låg CO2-halt. Till exempel indikerade Overdieck (1988) att jämfört med idag minskade växternas tillväxt med 8 % under perioden före den industriella revolutionen, med sin låga koncentration på 280 ppm CO2.


Därför skulle de föreslagna missriktade försöken att minska CO2-koncentrationerna genom utsugning och lagring vara dåliga för växter, dåliga för djur och dåliga för mänskligheten.

Världens anmärkningsvärda förmåga att öka livsmedelsproduktionen år efter år kan tillskrivas mekanisering, jordbruksinnovation, CO2-gödsling och varmare väder. Världens spannmålsproduktion och skördade mängd per hektar visar att produktionen av grödor och livsmedel stadigt har ökat, med enbart positiva effekter från vårt förändrade klimat.


Om mer CO2 och varmare väder skulle orsaka en nedgång i den globala livsmedelsproduktionen, borde det då inte ha funnits några igenkännbara negativa effekter vid det här laget?

Tvärtemot vad som förutspåddes pekar allt på en robust livsmedelsproduktion som kommer att öka långt in i tiden. Vi kan vara tacksamma för en kombination av stigande temperaturer och ökande koldioxidhalt.


Om CO2-halten ökar, borde det då inte få träd/buskar/plantor att växa bättre och öka produktionen? ( en publikfråga vid ett seminarium )

Detta svar kom från föreläsaren: Det gör de också. Satellitdata från år 1982 till år 2015 visade att stigande atmosfärisk koldioxid gynnar växtlivet på alla jordens kontinenter. Enligt NASA´s bilder har grönytan växt med 5% på senaste 10 åren.


Under 1982 - 2010 blev jorden 11 % grönare och ökenarealen krympte.



Det är hög tid för världens politiker att byta CO2-spår. Det är dags att stödja denna forskning och utveckling, samtidigt som mänskligheten måste sluta upp med att begränsa CO2-utsläppen. Satsa på tillräcklig rening av gasen i stället vid utsläppsstället för att få bort ALLT som förorenar luften. Då kan REN CO2 urskiljas.

Ambitionen borde vara att öka CO2-halten i atmosfären! Vi bör komma upp till minst 600 ppm! Den påverkar ju INTE temperaturen så mycket nu mera som vi kan läsa i nästa avsnitt 11/13. Så det behöver vi inta vara rädda för !





Här följer ett tillägg för intresserade:


Andra forskningsresultat Skrivet av Ann Löfving-Henriksson för klimatupplysningen.se Växtforskningen gör ständigt nya rön och CO2 Coalition har just publicerat en ny och uppdaterad Vitbok i frågan, denna gång med en lite ny vinkling (Sammanställd av Craig D. Idso, Center for the Study of Carbon Dioxide and Global Change). Här beskrivs växtlighetens möjlighet att kunna bidra till att avvärja hotet om ökande svält på jorden – förutsatt att atmosfären göder den med mer och mer CO2:


Hotet om en ökande svält under innevarande sekel beror till viss del på att vår population ökar. Mänskligheten beräknas uppgå till 11,2 miljarder år 2100 d.v.s. 50% ökning jämfört med idag. Men inte nog med det, dessutom får stora delar av dagens population nu ökat välstånd, vilket för med sig högre efterfrågan på en rik och varierad kost. Idag är runt 1 miljard människor undernärda, främst beroende på att världens livsmedelsproduktion är ojämnt fördelad och så förmodas det fortsätta.

Fler munnar att mätta, allt högre krav på arealkrävande kost och fortsatt snedfördelning ställer krav.

Livsmedelsproduktionen måste enligt beräkningar fördubblas till i slutet av århundradet. Hur ska det gå till?

Den första tanken är naturligtvis att öka jordbruksarealen, men det leder till förstörelse av naturliga miljöer, risk för minskad biodiversitet och utrotning av känsliga arter. Därför måste skördarna öka på existerande odlingsarealer.

Det räcker inte att bara öka skördarna. Näringsinnehållet får inte utarmas, dvs avkastningen per tillsatt mängd näring, särskilt NPK, måste också ökas. Vatten är, särskilt i fattiga områden, en bristvara och därför måste även avkastningen per tillsatt mängd vatten öka. Enorma krav att tackla!


Men, det finns anledning att se positivt på möjligheten att lyckas med denna utmaning.

Förutom fortsatt forskning kring växtfysiologi, genetik och teknisk utveckling kan en fortsatt ökning av atmosfärens CO2-innehåll bidra. Forskning har nämligen visat att en ökad CO2-halt inte bara effektiviserar växternas vattenhushållning utan även dess hushållning med växtnäringen och dessutom ökar effektiviteten ju högre CO2-halt atmosfären kan bjuda på!

Växtlighetens CO2-känslighet väcker hopp!


I det här perspektivet är det skamligt att västvärldens vilseledda skolbarn uppmuntras av vuxenvärlden att ge sig ut under skoltid på en väl organiserad (!) marsch och papegojmässigt larma om att ”rädda klimatet” . Man kan bara önska att de unga, som uppenbarligen vill engagera sig i sin framtid, kommer att ge sig tid att bredda och fördjupa sig i klimatfrågan och då upptäcka hur otroligt ensidig information de fått av media och vuxenvärlden i övrigt.



Källa: https://co2coalition.org








66 visningar1 kommentar

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page