AI-boomen - en tickande resursbomb

Christer Käld
för 20 timmar sedan
5 min läsning

På 1970-80 talet var det Internet som revolutionerade världen. Sen kom den gröna omställningen som alla skulle omfamna. Nu är det AI som gäller. Problemen med Northvolt och Stegra i Sverige skall vi inte underskatta men de kan visa sig vara småa i framtiden när nu AI med våld skall in på marknaden. Och snabbt skall det gå - som vanligt. Här pratar vi inte om lokala eller nationella satsningar utan detta gäller hela världen och det handlar om ofattbara summor.

Den värld vi nu lever i skulle en gång i tiden ses som ren science fiction. AI är integrerat i nästan allting. Här är bara några exempel på hur den artificiella intelligensen har flyttat in i vår vardag:

När din mobiltelefon upplyser dig om att bilresan tar 25 minuter i rådande trafik, och när du på vägen blir föreslagen att köra en alternativ väg på grund av en olycka
När ditt digitala fotoalbum klassificerar dina bilder åt dig
När Netflix inte bara föreslår filmer och serier som borde falla dig i smaken, utan även skräddarsyr ”omslagsbilden” på dessa för att locka dig mer
När du frågar Siri eller Google-assistenten hur vädret ska bli, och du automatiskt får en prognos för dagen anpassad för orten du befinner dig på – utan att du uttryckligen sagt var du befinner dig eller att det är en prognos för just i dag du vill ha, inte för morgondagen
När ditt Visakort tillfälligt spärras automatiskt vid avvikelser i dina köpbeteenden
När du googlar och snabbt hittar en sida som ger dig det du behöver –medan din kollega eller partner skriver in samma sökfras och får upp hela andra sidor i sökresultatet
När du säger något till Google Translate på vilket språk som helst, och detta översätts i realtid till vilket språk som helst, i form av text eller tal
När du slipper spam i mejlkorgen
När du åker med ett självkörande fordon
När du och tusentals andra handlar på nätet och en kedja av logistiska processer sätter igång i bakgrunden; alltifrån automatisk sortering av paket till optimering av rutter
När robotdammsugaren sköter städningen på egen hand
När du skickar in en uppsats och ser ett meddelande av typen ”det här ser ut att vara ett plagiat”
När du låser upp din mobiltelefon med ditt fingeravtryck eller ansikte
När du kollar upp en ny jacka på webben, och sedan förföljs med annonser på just den jackan på både Instagram, Facebook och bloggar efteråt tills du antingen köper jackan eller ignorerat annonserna tillräckligt länge.
När du har dialoger med chatbotar online

– En genomsnittlig användare har antagligen kontakt med minst 20 datacenter under en dag utan att tänka på det. Hela samhället bygger på detta, säger Tor Björn Minde, enhetschef på ICE Datacenter.

Tekniken börjar vara klar för lansering i större format men här stöter man på problem. Inte så småa heller. Samhället är på flera områden inte beredd att ta emot detta.

Enligt forskningsledare Pontus Strimling vid institutet för framtidsstudier i Linköpings universitet går utvecklingen just nu snabbare än samhällets förmåga att reagera.

– Vi har inte hunnit reglera den utveckling vi har nu, och eftersom alla nya tekniker för med sig många problem finns det en risk att problemen hopar sig snabbare än vad samhället hinner hantera.

Bakom AI:s framgångar döljer sig en enorm resursförbrukning: el, vatten och kritiska metaller.

Nu växer oron om kostnaderna och resurserna är hållbara på lång sikt.

ENERGI

Kanske den största utmaningen just nu är att AI kräver enorma mängder energi som inte finns att tillgå. Det går heller inte med någon snabbfix här.

Globala datacenter, inklusive de som driver AI-system, väntas använda 1 580 terawattimmar årligen till 2034 – lika mycket som hela Indien i dag. En AI-genererad text kräver cirka 0,02 kWh, en bild runt 2 kWh och en minutlång AI-genererad video kan innebära en förbrukning på upp emot 200 kWh. För att sätta det i perspektiv så förbrukar ett vanligt egnahem på 100 kvm i snitt 33 kWh per dag.

AI-tjänster kräver alltså el – i vissa fall 10 gånger mer än en googling. Forskare Anna Furberg vid KTH menar att det räcker inte. Det kan röra sig om 30 gånger mer. Samtidigt växer användningen snabbt. Vad gör vi när tekniken som ska hjälpa oss att bli effektivare själv riskerar att bli ett energiproblem?

I USA, där AI utvecklingen redan hunnit en bra bit har datacentrens elanvändning mer än fördubblats på sex år och utgör redan mer än 4 % av landets totala elförbrukning.

I EU står datacenter för ungefär 3 % av den totala elanvändningen. Den mängden el skulle kunna täcka elbehovet hos cirka 4 miljoner hushåll – och datacentrens användning förväntas öka.

Värme går till spillo

En viktig aspekt i sammanhanget är all värme som går till spillo. I dagens läge är det så mycket som 99,97 procent av energin som går in i ett datacenter som blir värme. En energi som inte alls används, eller i mycket liten grad i varje fall. Vi talar alltså om en verkningsgrad som innebär enormt slöseri.

VATTEN

Vill både äta och dricka

Men AI är inte bara energihungrig – den är också törstig.

Datacenter använder stora mängder färskvatten för att kyla servrarna som driver AI-modeller. Vatten används för att absorbera och avleda värme från servrarna.

Stora datacenter kan förbruka upp till 20 miljoner liter vatten per dag, vilket motsvarar vattenförbrukningen i en stad med 10 000 till 50 000 invånare. Med större och nya AI-fokuserade datacenter ökar vattenförbrukningen i takt med energiförbrukningen. GPT-4 vattenförbrukning motsvarar tre flaskor per 100 ord enligt en undersökning vid University of California.

Konkurrerar om vårt dricksvatten

Detta innebär att datacentren ofta konkurrerar om samma vattenresurser som används för dricksvatten i lokala samhällen.

Till exempel bara träningen (inlärningsprocessen) av GPT-3 kan konsumera upp till 5,4 miljoner liter färskvatten, varav en stor del förloras genom avdunstning under kylprocessen.

Det innebär i förlängningen att en enskild användare, som skickar ett e-postmeddelande i veckan via tjänsten, förbrukar en volym om totalt 27 liter vatten.

Vi landar i en vattenförbrukning på över 435 miljoner liter om 16 miljoner människor skulle göra detsamma, skriver Fortune.

Vill du bredda räkneexemplet mer än så inser du snart varför just vatten blivit en allt mer uppmärksammad aspekt när det kommer till ChatGPT och miljöpåverkan.

Och det av goda skäl.

METALLER

Samtidigt är metaller som koppar, kisel och gallium avgörande för AI:s infrastruktur, men brist på dessa råvaror hotar utvecklingen. Nya fynd krävs och i och med det nya gruvor och det är inget man åstadkommer snabbt. Därav också mera miljöförstörelse som måste hanteras.

Ökade utsläpp med över 50 %

Mellan 2019 och 2024 ökade Googles växthusgasutsläpp med 51 procent, till 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Just AI:s stora energibehov uppges vara en av förklaringarna.

Även konkurrenten Microsoft har ökat sina utsläpp. Mellan 2020 och 2024 steg de med 23,4 procent, bland annat på grund av AI och expansionen av molntjänster, enligt bolaget hållbarhetsrapport för 2025.

Hur rimmar det här då med bl.a. EU:s klimatmål där man blir belagd med böter om man inte aktivt arbetar för minskade utsläpp? Kanske jorden (och EU) har överseenden med AI?

Datacenter i Norden

Finland har för tillfället 86 data center. https://www.datacentermap.com/finland/