COP30 - Ökande antal företag drar sig ur SBT - nu är det 876 st

Initiativet för vetenskapsbaserade mål ( SBT ) skapades för att få företag och finansinstitut i världen att lägga upp mål för att bekämpa klimatkrisen. Nu drar sig allt flera företag ur detta initiativ.

Initiativet för vetenskapsbaserade mål

Initiativet Science-based Targets  (SBTi) skapades för att främja klimatåtgärder inom den privata sektorn genom att hjälpa företag att sätta vetenskapligt baserade utsläppsminskningsmål för sin egen verksamhet.

Initiativet anger tydliga riktlinjer för företag för att minska utsläppen av växthusgaser. Dessa åtgärder kommer att bidra till att förhindra de värsta effekterna av klimatförändringarna och stödja tillväxten av klimatvänliga företag.

Mål anses vara ”vetenskapsbaserade” om de är förenliga med vad den senaste klimatforskningen anser nödvändigt för att uppnå målen i Parisavtalet nämligen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer.

************************************************************************

I dagens läge har ca 10.000 företag anslutit sig till SBTi men initiativet väcker ingen större entusiasm. Företag hoppar av. Om trenden fortsätter räknar man med att uppemot 2 300 företag kommer att misslyckas med att uppfylla sina grundläggande klimatåtaganden, många av dem stora företag. Detta kan vara besvärligt för initiativet och för hur frivilliga hållbarhetsåtaganden bland företagarna ses i bredare bemärkelse. Tre fjärdedelar (76 %) av alla börsnoterade företag har inte alls satt upp vetenskapligt baserade mål över huvudtaget och 42 % har ingen form av klimatåtagande alls.

893 st företag har hittills dragit sig ur det globala klimatinitiativet

1 november 2025

Nästan 900 företag – inklusive flera stora internationella koncerner – har dragit sig ur Science Based Targets Initiative (SBTi). Initiativet kräver att medlemmarna sätter vetenskapligt validerade klimatmål för att anpassa sina utsläppsmål till internationella standarder. Allt fler företag ifrågasätter dock genomförbarheten av dessa krav. Tillbakadragandet påverkar ungefär 10 procent av alla deltagande företag. Detta bedöms vara en stigande siffra.

Många beslutsfattare ser inte detta som bristande ansvar, utan snarare som en återgång till ekonomisk rationalitet. Politisk klimatpolitik som ignorerar tekniska och finansiella begränsningar äventyrar den långsiktiga ekonomiska lönsamheten och försvagar hela industriers konkurrenskraft.

Företagens tillbakadragande är en signal till beslutsfattare

I Schweiz är cirka 280 företag för närvarande registrerade hos SBTi (Science Based Targets initiative), men tolv har avslutat sina åtaganden. Medan vissa fortsätter att arbeta mot sina klimatmål, prioriterar andra operativ stabilitet och lönsamhet. Överdrivna regleringar leder ofta till högre kostnader, stagnerande investeringar och minskad konkurrenskraft. Utträdet ses därför som ett strategiskt beslut – ett steg bort från symbolpolitik och mot marknadsorienterade åtgärder.

Globala uttag och deras konsekvenser

Japan leder med över 2 000 stora företag inblandade, följt av Storbritannien, USA och Kina. Antalet företag som drar sig ur ökar särskilt i dessa länder: 151 brittiska, 129 amerikanska och 61 kinesiska företag har avslutat sitt deltagande. Tyska företag har ännu inte dykt upp på utträdeslistorna. Men när ens ledande industrinationer drar sig ur skickar det en tydlig signal: de som stannar kvar i restriktiva klimatallianser riskerar sin konkurrenskraft. Utan att anpassa sig till den ekonomiska realiteten står europeiska företag inför en strukturell nackdel jämfört med mer flexibla marknader.

Klimatpolitik utan ekonomisk grund

Många politiska program driver klimatmål som varken är tekniskt eller ekonomiskt hållbara. Företag förväntas anpassa produktionsprocesser och omstrukturera leveranskedjor inom mycket kort tid, medan stigande energikostnader ytterligare belastar lönsamheten. Många beslutsfattare föredrar därför att investera i praktiska innovationer och effektivitetsförbättringar snarare än i formella utsläppsmål som har liten och osäker inverkan. Nuvarande miljöpolitik främjar byråkrati och felfokusering istället för framsteg – och hindrar företag att utvecklas. Dessutom ifrågasätts den verkliga nyttan.

Realism istället för symbolpolitik

Kritiker ser SBTi (Science Based Targets initiative) som ett byråkratiskt instrument som fokuserar mer på imagehantering än på faktiska resultat. Många stora företag tillkännager ambitiösa klimatmål utan att omsätta dem i praktiska strategier. Det blir bara en tom handlingsplan för ledare utåt och för att tillfredsställa SBT men saknar helt förankring. Att hundratals deltagare har dragit sig tillbaka visar att den ekonomiska realismen återvänder. Endast stabila företag med tydlig lönsamhet och stark konkurrenskraft kan investera i ny teknik. Utan detta stöd blir all klimatpolitik bara symbolisk handling. Insikten härom torde öka.

Realismen i den "gröna omställningen" sätts allt mera på prov.

Källa: https://blackout-news.de/en/news/893-companies-have-withdrawn-from-the-global-climate-initiative/