Den europeiska ekonomin stagnerar - vi börjar se effekterna av alla misslyckade klimatbeslut

Vi har på våra bloggar länge varnat för kommande kaos och instabilitet i EU efter att politikerna 2019 med pompa och ståt iscensatte DEN GRÖNA GIVEN. Nu börjar vi se verkningarna av den och alla felaktiga beslut som gjordes då.

Nu börjar EU backa från tidigare satta klimatmål. Man börjar inse deras orimlighet.

Europa har trasslat till det

EU:s klimatpolitik står vid ett vägskäl. Det geopolitiska läget har försämrats ytterligare. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter, USA har lämnat Parisavtalet, infört globala tullar och vill ta mindre ansvar för säkerheten i Europa. Det tidigare transatlantiska samarbetet mellan EU och USA inom handel, teknik och politik är i gungning. EU är extremt beroende av importerad olja, gas, kritiska metaller och IT-teknik och har samtidigt svårt att starta upp nya industrier. Det nya EU-parlament är sedan 2024 mindre ”grönt” och samtidigt växer högerpopulismen inom EU. Den nödvändiga utfasningen av rysk gas har lett till ökade energipriser vilket påverkar viljan för en fortsatt ambitiös klimatpolitik bland medborgare och företag.

De gröna entusiasterna skyller de höga elpriserna på Rysslands krig med Ukraina och att gasimporten därifrån helt avstannat men det totala gasbehovet i EU har endast minskat marginellt. Man har bara bytt importör. I dag tas gasen från USA och andra länder.

Politikergrupper vill i allt större utsträckning skjuta på införandet av vissa delar av klimatpolitiken med förklaringen att EU behöver prioritera konkurrenskraften. Samtidigt menar vissa att den gröna omställningen är ett framtidsområde för EU. Denna grupp blir dock allt svagare och man har svårt att hitta effektiva lösningar när problemen radar upp sig p.g.a. tidigare oansvariga beslut, speciellt inom energibranschen.

Den europeiska ekonomin stagnerar – främst på grund av världens högsta energipriser, vilka i sin tur är en konsekvens av grön reglering, nämligen de höga koldioxidavgifterna inom ETS. Tung industri krymper. Koldioxidkostnaderna blir politiskt giftiga. Ingen vill egentligen tala om dem. Man flyr i stället.

Minskat utbud av utsläppsrättigheter ökar koldioxidskatterna

EU:s utsläppshandelssystem (ETS) tvingar stora industriföretag att köpa statligt utfärdade utsläppsrätter för varje ton koldioxid de släpper ut. Nästan hälften av EU:s utsläpp faller under detta system. När priserna på utsläppsrätter stiger betalar företagen mer och det gynnar klimatarbetet. Dessa pengar flödar direkt till regeringar och in i EU:s klimatprogram. Det finns alltså en koldioxidavgift på tung industri i Europa och utsläppshandelssystemet är en viktig finansieringskälla för den gröna given (som lanserades 2019 av de gröna).

Men utbudet av utsläppsrätter på marknaden minskar nu, vilket pressar upp priserna och gör det dyrare för industrier att släppa ut växthusgaser. Detta leder till att stora företag, även mindre, väljer att söka sig utanför EU där de inte behöver betala dessa koldioxidskatter. Det i sin tur leder till mindre konkurrenskraft och svagare ekonomi. Där befinner sig Europa nu. Man halkar definitivt efter.

Med facit på hand borde man aldrig ha infört dessa koldioxidskatter. Nu börjar man inse att de inverkar negativt på industrin och effekten blir kontraproduktiv.

Elbilens framtid osäker när nya snåla bensinmotorer utvecklas

Elbilen skulle vara räddningen för att kunna minska på koldioxidutsläppen. Bensinmotorn får nu nytt liv genom effektivare hybridteknik, Formel 1-inspirerade förkammare och rekordhög termisk verkningsgrad, vilket möjliggör förlängd livslängd efter 2035. Biltillverkare som BMW, Volvo och VW förlänger satsningen på förbränningsmotorer genom att utveckla nya hybrider och förnyade modeller, då övergången till ren eldrift tar längre tid än väntat.

Runt om i världen pågår omfattande forskning kring alternativ till dagens bensin och diesel, med målet att hitta lösningar som är mer miljövänliga.

Ett av dessa projekt bedrivs vid Aalto-universitetet i Finland.

Det så kallade HyMar-projektet, som drivs av universitetets forskare, fokuserar på utvecklingen av en argoncykelmotor med verkningsgrad ända upp till 70 - 80%.

Motorn påminner i många avseenden om en traditionell förbränningsmotor, men i stället för att låta motorn ’andas’ vanlig luft – som består av en blandning av kväve och syre – arbetar forskarna med en blandning av argon och syre.

Professor i energiteknik vid Aalto-universitetet, Ville Vuorinen, beskriver enligt finska Voice potentialen som mycket stor.

Enligt professorn kan argon i motorns kretslopp påverka förbränningen på ett sätt som gör tekniken intressant långt utanför laboratoriemiljön. Elbilen får allt större konkurrens.

Klimatmålet inom transportsektorn skrotas

I veckan informerade Sveriges klimatminister att man troligen kommer att slopa klimatmålet inom transportsektorn. Orsaken är att man inte kommer att kunna nå upp till det.

Vindkraften i blåsväder

De flesta nya vindkraftsprojekt är nu lagda på is. Även nya havsvindkraftverk som var tänkt att revolutionera den gröna energin är satta på hyllan. Det saknas finansiering och lönsamhetsberäkningar har visat att de aldrig kommer att gå med vinst. Och utvecklas inte vindkraften så faller också alla satsningar på grönt stål, koldioxidinfångning och vätgasprojekt. Vad blir då kvar?

Olja och gas tillåts igen i Tyskland

Den tyska koalitionsregeringen har i februari 2026 beslutat att lätta på de tidigare strikta reglerna för uppvärmning, vilket innebär att det återigen tillåts installera nya olje- och gaspannor i bostadshus. Den omstridda lagen från 2023, som krävde att nya värmesystem skulle bestå av minst 65 % förnybar energi, har därmed reviderats radikalt efter påtryckningar från den konservativa sidan (CDU/CSU).

Listan kunde göras lång. Vi läser om dem nästan varje vecka nu. Uppluckringar i de tidigare strikta klimatmålen. Det ena efter det andra revideras när verkligheten kommer emot. Var fanns realiteten i den gröna omställningen? ... och vi har bara sett början av problemen ännu ... mer kommer. Kejsarens nakenhet blir allt mera synlig.