Det finska elnätet är sårbart

Finlands överskott av el går inte så lätt att exportera eftersom det finns begränsningar i elsystemet utanför Finland. Vid överföring av el är det inte enbart landets egna kanaler och deras förmåga som avgör. Man måste se till att det inte finns flaskhalsar som stryper flödet.

Finlands elnät står inför betydande utmaningar, delvis på grund av begränsningar i det svenska elnätet, vilket påverkar möjligheten att exportera el mellan länderna.

Finland skulle gärna exportera men ....

Finland har under de senaste åren ökat sin elproduktion, särskilt genom vindkraft och kärnkraft, vilket har lett till ett överskott av el. Det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 har bidragit med 1 600 MW till systemet, och landet planerar att öka sin vindkraftskapacitet avsevärt. Trots detta har Finland svårt att exportera överskottet till Sverige på grund av begränsningar i det svenska elnätet, som är i dåligt skick och inte kan ta emot mer el än vad som redan överförs.

Sveriges elnät och flaskhalsar

Sverige har ett stort produktionsöverskott av el i norr, men ett underskott i söder, vilket skapar flaskhalsar i överföringen. De befintliga ledningarna räcker inte till för att möta överföringsbehovet, vilket hindrar Finland från att exportera sin el. Svenska kraftnät har missat EU:s krav på överföringskapacitet och har ansökt om undantag, vilket ytterligare komplicerar situationen.

Så här beskriver Svenolof Karlsson situationen :

Som nationell elmarknad präglas Finland av sitt perifera läge, längst uppe i nordöstra Europa, numera utan förbindelse med det ryska elnätet.

Vägen ut i Europa för den finländska elen går därmed främst genom Sverige, i någon mån via Estland. Men Sverige har bekymmer med sitt elsystem, som kännetecknas av ett stort produktionsöverskott av el i norr och ett stort underskott i söder.

Åtta stora stamledningar med en nominell effekt på 7 300 megawatt förbinder norra och södra Sverige. Men ledningarna räcker i alla lägen inte till för överföringsbehovet.

En konsekvens för finländsk del är att den växande mängden vindkraftsel i norra Finland blir instängd. Även om Finland i princip kanske klarar att överföra elen från Finland, har det svenska elsystemet inte alltid utrymme för att ta emot den.

Vindkraften ökar problemet

Ett annat problem är att ledningarna från Norrland till södra Sverige är så långa att de har svårt att klara spänningshållningen. Något som Svenska kraftnät (Svk) delvis löst genom så kallad seriekompensering, utrustning som trycker upp spänningen med jämna mellanrum längs med ledningarna.

Den växande mängden vindkraft krånglar nu till detta. Vindkraften har tendensen att driva upp spänningen, något som seriekompenseringen – som är statisk – inte kan hantera.

”Olika typer av fenomen uppkommer i systemet som vi inte haft tidigare,” konstaterar Svk:s nätplaneringschef Tobias Edfast i en intervju.

Vidare bidrar den ökande mängden vindkraft till konkurrens om vattenkraften som reglerkraft: ”Ju mer vindkraft, desto mer reglerresurser krävs”, enligt Edfast.

Frekvensobalans också ett hot

Svenolof Karlsson menar att vindkraften i motsats till kärnkraften, vattenkraften och kraftvärmen inte bidrar med rotationsenergi till elsystemet. Det blir därmed allt svårare att hålla den nödvändiga frekvensen kring 50 Hertz i elnätet.

I sin nya kortsiktiga marknadsanalys varnar Svk för första gången för detta. Den kritiska gränsen för rotationsenergin, 100 GWs (gigawattsekunder), har ännu aldrig underskridits, men uppskattas i analysen göra det under 26 timmar redan under det här året.

Med den enorma fortsatta utbyggnad av vindkraft som planeras både i Sverige och Finland står elsystemen därför inför utmaningar av en helt ny typ. Den största frågan kanske inte längre är om vi i framtiden kommer att ha tillräckligt mycket el, utan om vårt elsystem i fråga om drift- och leveranssäkerhet är hanterbart.

Hybridattacker kan försvåra läget

Hotet från ryska hybridattacker och svaga förbindelser med grannländerna gör det finska elnätet också extra sårbart för att drabbas av landsomfattande strömavbrott, varnar Paweł Czyżak vid tankesmedjan Ember. 

”Om det skulle inträffa en större störning i Finland skulle det också påverka Sverige och de baltiska staterna”, säger han.

Framtida lösningar

För att lösa dessa problem krävs det investeringar i nya elnät och planerbar produktion i södra Sverige. Det handlar om att bygga ut och förstärka elnäten, vilket är en långsam process på grund av komplicerade tillståndsprocesser. Det finns också planer på att justera gränserna för elområdena för att bättre hantera flaskhalsarna.

Svagheter finns i hela Europa

Rapporten från Ember pekar på svagheter i hela Europa. Det knyter också an till en tidigare rapport som släpptes i år.

De tyska Forskarna Fabian Bräunlein och Luca Melette från Tyskland har upptäckt att förnybar energi i Centraleuropa kontrolleras via okrypterade radiosignaler, skriver Ars Technica.

Systemet, som kallas Radio Ripple Control, kan enligt forskarna manipuleras för att kontrollera upp till 60 gigawatt el. Detta är tillräckligt för att försörja hela Tyskland.

Experter är dock oeniga om hur utsatt systemet är för attacker. Vissa ser det som osannolikt att hela systemet kan slås ut. Andra varnar för katastrofala följder.

Sammanfattning

Finlands elnät är starkt kopplat till Sveriges, och de nuvarande begränsningarna i det svenska elnätet utgör en risk för både elproduktion och systemstabilitet i hela Norden. För att säkerställa en stabil och effektiv elöverföring mellan länderna krävs det omfattande investeringar och strategiska förändringar i elnäten.

Christer Käld