Media plockar upp enskilda händelser där katastrofen är som värst och lägger till passande skrämmande bild med en alarmistisk rubrik för att få hotet så nära inpå oss som möjligt. Vad de INTE visar är statistik på om det har blivit vanligare med bränder eller tvärtom.
Tidningarna och Public Service bolagen var ivriga med att rapportera om skogsbränderna i Sydeuropa senaste sommar och höst.
I Vasabladet kunde man läsa : Brand utom kontroll på Teneriffa
På Aftonbladet kunde man notera följande : Skogsbränder rasar på Sicilien i spåren av värmeböljan.
I en artikel i Daily Telegraph :
Världen står i brand – och vi kan inte ignorera den längre".
Intresset för Thermogeddon var så stort förra sommaren att det är märkligt att de slutliga siffrorna för de områden som brunnit under året saknas i de traditionella medierna. I de fem största sydeuropeiska länder för vilka EU tillhandahåller separata uppgifter – Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och Grekland – var 2023 bara det 20:onde mest brandrika året arealmässigt sett från satellit sedan 1980.
Varför var det sån hype då? Det är kanske inte så konstigt. "Eld"väder" är ett kraftfullt verktyg för att underblåsa allmän klimatångest och hjälper till att främja behovet av en kollektivistisk politisk lösning med nettonollutsläpp.
The Guardian använde videofilmer av turister som rörde sig bort från en skogsbrand förra året för att hävda att "överlevnadsläget" lätt skulle kunna passera som en "TV-kampanj för att öka medvetenheten om klimatkrisen".
En artikel i The Guardian från Agence France-Presse citerade EU:s talesman Balazs Ujvari som uppgav att bränderna blir allt allvarligare. – Om man tittar på siffrorna varje år de senaste 6 åren så ser vi trender som inte nödvändigtvis är gynnsamma men ser vi lite längre tillbaka är det inget märkvärdigt alls.
Låt oss titta på några av siffrorna, och börja först med grafen nedan som sammanställts av den undersökande klimatskribenten Paul Homewood.
Som nämnts visar de fem stora länderna i södra Europa många år sedan 1980 då skogsbränder slukade fler hektar mark. Förra året var en genomsnittlig period, lätt slagen av 2017 och långt från 1985. Faktum är att diagrammet ovan från EU-data visar att arealen skogsbränder i dessa länder faktiskt har minskat under de senaste 43 åren.
De ekonomiska skadorna kan bli betydande, även om trenden på detta område visar på få förändringar i EU under de senaste två årtiondena.
Det här resultatet passar väl in i den globala temperaturkurvan som hade en topp kring 2016/2017.
Stor del var anlagda
Liksom många naturhändelser leder skogsbränder till att liv går förlorade. Att använda denna tragiska förlust av liv för att piska upp klimaträdsla är beklagligt, inte minst eftersom många skogsbränder avsiktligt eller oavsiktligt startas av människor. Grekland hade en dålig skogsbrandssäsong förra året och BBC rapporterade att 79 personer hade gripits för mordbrand.
Så här rapporterade YLE:
En stor andel av skogsbränderna som under de senaste veckorna har drabbat södra Europa misstänks vara anlagda. I det torra och varma klimatet kan en liten kontrollerad eld snabbt få fart. Skogsbränderna i södra Europa misstänks till stor del vara anlagda – Utrikes – svenska.yle.fi
Klimatvetenskapen har blivit en alarmstation
Förra året erkände klimatforskaren Patrick Brown att han hade skrivit en artikel publicerad i Nature som uteslutande fokuserade på hur klimatförändringarna hade påverkat extrema skogsbränder och ignorerade andra nyckelfaktorer. I synnerhet tonade han ner informationen om att 80 procent av alla skogsbränder anläggs av människor. Han lade fram sina påståenden om visselblåsning i en artikel med titeln: "Jag utelämnade hela sanningen för att få min rapport om klimatförändringar publicerad". Han visste att han inte skulle försöka kvantifiera andra viktiga aspekter än klimatförändringar eftersom det skulle späda ut det budskap som tidskrifter som Nature vill förmedla, observerade han och tillade: "För att uttrycka det rakt på sak har klimatvetenskapen kommit att handla mindre om att förstå världens komplexitet och mer om att fungera som en slags alarmstation, som enträget varnar allmänheten om farorna med klimatförändringar."
Skogsbränder är en enkel propagandavinst för klimatalarmister. Människor dör, egendom förstörs och de publicerade bilderna är spektakulära. Men bränder är en viktig del av naturen, och har alltid varit det. De hjälper till att rensa bort skräp som ackumuleras naturligt i skogar och buskmarker och ger en väg för regenerativ tillväxt. Det finns få bevis för att naturliga trender ökar runt om i världen, och inget som tyder på att människan spelar en roll i naturlig antändning genom att bränna kolväten och släppa ut koldioxid i atmosfären.
I sin sjätte utvärderingsrapport uteslöt FN:s klimatpanel (IPCC) uttryckligen mänsklig inblandning i "brandväder", både i det förflutna och fram till sekelskiftet. Ändå plockar media fram det varje sommar att det är våra ökade utsläpp som ligger bakom.
Christer Käld
Eftersom vi sedan 24 år bor på Teneriffa har vi kunnat följa skogsbränderna.
Så gott som alltid har man kunnat kunnat härleda orsaken till bränderna till mänskliga aktiviteter.
Förr i tiden samlade man in de långa tallbarren från Pinus canariensis.
De användes i djurhållningen och för paketering av bananstockar. Emellertid har det länge varit förbjudet att samla in tallbarr. Det har medfört att är lättare för elden att sprida sig.
Sedan nyligen går det i vissa kommuner att få ett tillstånd för att ta hand om tallbarren.
Jag skulle vilka påstå att den senaste skogsbranden på Teneriffa hade varit mer begränsad med mindre restriktiv politik.
Generellt har vi dock idag ett fungerande brandskydd med flygplan och helikoptrar i beredskap.