Ett nytt fantasiprojekt: Den här gången i Finland - med EU- stöd

Gasgrid, ett finländskt företag som ägs av staten planerar nu att bygga en gigantisk rörledning genom stora delar av Finland. Det handlar om 1500 km rör som skall löpa från Sibbo till Torneå. Röret är tänkt att transportera vätgas till producenter längs hela den Finländska kusten, genom 70 kommuner.

Ingen budget ännu

Än så länge har Gasgrid inte presenterat en budget för projektet och finansieringen är inte heller klar. För planeringsfasen har man beviljats miljoner euro i EU-bidrag. Byggandet skulle påbörjas efter tillståndsprocesserna, så att vätgasledningen åtminstone delvis skulle vara i bruk i början av 2030-talet. Troligtvis blir projektet i MILJARD-klass.

Gasgrids vision är inte småskalig. Man vill göra Finland till världens mest attraktiva väteekonomiska land. Så här formulerar Gasgrid sin vision på deras hemsida:

Med hjälp av vätgas kan Finland ta en starkare roll i den gröna omställningen och bygga en hållbar framtid. Grön vätgas i Gasgrids nät framställs genom elektrolys av vatten med hjälp av förnybar energi, såsom vindkraft eller solenergi. Med hjälp av grön vätgas kan man till exempel ersätta fossil vätgas inom industrin och tillverka e-bränslen som bensin och diesel.

Fördelarna med vätgas framhävs särskilt tydligt på långa överföringssträckor: i ett vätgasrör med en diameter på en meter överförs flera gånger mer energi än i en stor kraftledning.

Gasgrid har större planer än bara Finland. Man vill bli en ansedd leverantör av vätgasrör i Europa. Så här vill de bygga ut:

Men ... det är en bit från plan till förverkligande

Det är lätt att rita in och planera men att övervinna motstånd längs vägen är svårare.

Problem 1 - Elektrolys (spjälkning) av vatten är MYCKET utmanande

Problem relaterade till processen

• Höga energikrav: Ren vattenelektrolys kräver en extra energimängd för att starta och fortsätta. Utan detta sker processen mycket långsamt eller inte alls. =>KRÄVER NY KAPACITET.

• Sidoreaktioner: Konkurrerande sidoreaktioner kan uppstå som producerar andra ämnen än väte och syre, vilket minskar den totala effektiviteten. => EFFEKTIVITETSFÖRLUST. Ren vätgas är explosionsfarlig. Det gäller hela röret men specifik risk vid alla stationer. Risk för läckage under uppbyggnad och efter tid bör tas i beaktande. ==> FARLIGT

• Materialkrav: Beroende på typ av elektrolysör (anod + katod + elektrolyt) används olika material. Vissa system kräver ovanliga metaller. => DYRT OCH SVÅRA ATT FÅ TAG PÅ.

  
  

Problem relaterade till miljö och material

• Membran: Vissa membran som används i elektrolysörer kan innehålla "evighetskemikalier" som liknar PFAS, vilka är svårnedbrytbara och kan vara skadliga för miljön. => MILJÖPROBLEM

  
  

Problem relaterade till energisystem

• Elnätsstabilitet: Elektrolysörer kan behöva justera sin effekt upp eller ner beroende på elnätets status, vilket kräver en investering i lager och överkapacitet för att upprätthålla en jämn vätgasleverans. => EXTRA KOSTNAD och OSÄKERHET KRING LAGRINGSMETODER

• Koppling till förnybar energi: För att producera "grön vätgas" måste elen komma från förnybara källor, men detta kräver investeringar i både elektrolysörer och lager för att hantera variabiliteten i produktionen från exempelvis sol- och vindkraft. => FINNS INTE TILLRÄCKLIGT?

Problem 2 - Vindkraften är på tillbakagång - INTE i en tillväxtfas

Hela grundidén till detta projekt bygger på att energin skall tas från vindkraftverk. Varken landbaserad eller havsbaserad vindkraft har nu vind i seglen. Projekten står och stampar och det ser inte bra ut. Verkligheten har kommit i kapp och nu visar det sig att lönsamhetsproblem och allmänt motstånd mot kraftverk i trakter där man bor har fått investerarna att bromsa in. Kommer ÄNDÅ denna plan att gå vidare trots stor osäkerhet på markanden? Investerarna, finska staten och EU gör besluten. Får se vad konsekvensbedömningarna säger, men man har förbigått dem även i andra sammanhang.

Problem 3 - Motstånd från folk

Det är 14 000 markägare som påverkas av dragningen. 40 procent av dragningen går på åkermark. Rören ska ner på 1,20 meters djup. Det betyder att många täckdiken kommer att skäras av och bevattningssystem påverkas. Visserligen sägs att dräneringen planeras om och Gasgrid står för notan, men det kan bli problem. Och risken är att matjordslagret inte återställs helt utan vi får sämre odlingsmark längs rutten. Bönderna kommer nog inte att vinna på detta, snarare förlora.

–" Med tanke på att maskinerna blir ännu tyngre i framtiden och med tanke på täckdiken borde man ha minst 1,5 meters djup, helst två meter" säger Tomas Långgård som är är ordförande för ÖSP ( Österbottens Spannmåls Producenter).

”Jag drog en nitlott”

Det är ett av de största infrastrukturprojekten i Finland i modern tid: röret som ska förse finländsk industri med grön vätgas. Ekobonden Nina Långstedt tänker grönt varje dag, men ifrågasätter satsningen.

https://yle.fi/a/7-10087715

På en kulle ovanom gårdens åkrar står familjens hem, ett 180 år gammalt karaktärshus. Här har man odlat jord i 300 år.

Långstedt står vid husknuten och visar: där, 80 meter bort, ska Gasgrids vätgasrör grävas ner i marken.

– Längden på de här åkrarna är 1,3 kilometer och röret har prickats in på 1,2 kilometer. I praktiken betyder det att tio procent av min åkermark ska grävas upp, minst. Jag drog en nitlott, säger Långstedt.

Nina Långstedt frågar sig om vätgasröret gynnar eller skadar miljön.

Bild: Dan Gustafsson / Yle

Långstedt önskar att man skulle ha hört markägare i en tidigare fas av planeringen. Hon önskar också att frågan om vätgasröret som klimatgärning kunde lyftas till granskning på ett betydligt högre plan.

– Verkliga miljö- och klimatåtgärder handlar om någonting som är mindre och inte mer. Det här är ett projekt som än en gång leder till mer; mer konsumtion, mer förbrukning. Vi byter bara en energiform till en annan.

Medan förespråkarna framhåller att grön vätgas behövs för att ersätta användningen av fossila bränslen, vill Långstedt lyfta frågan om vad som egentligen är livskraft och framgång.

– Livskraft bygger på att vi har hållbara, små lokalsamhällen. Jag är i grunden en miljömänniska och förstår den delen av det hela. Men samtidigt blir det här det som man kallar "green against green". Att vi ska förstöra miljö för att rädda miljö.

Långstedt är långt ifrån den enda bonden i Finland som påverkas. Det kan leda till ett finländskt bondeuppror om detta blir veklighet.

Lätt att få EU-medel om det gäller "GRÖN ENERGI"

29 miljoner € har redan gått åt - bara för planering. Rika EU har ingen brist på pengar när det gäller klimatsatsningar. Blir detta gigantiska projekt Finlands svar på Sveriges Northvolt och Stegra? Man vill ju inte vara sämst i klassen. Får bara hoppas i sitt stilla sinne att detta vansinnesprojekt BARA behöver bränna 29 miljoner.