Förlusten av is vid Antarktis sedan 1980 är som ett lock motsvarande 36 cm på 1500m tjock is
- Christer Käld
- för 12 timmar sedan
- 5 min läsning
I en tredelad serie om Antarktis kommer här den första delen.
Isen vid Antarktis har smält motsvarande 36 cm på 45 år visar enkel högstadiematematik och fysik. I relation till isens medeltjocklek på 1500 m är det försvinnande lite. Ny forskning visar dessutom på plus det senaste året.
Huvudtyper av is vid Antarktis:
Landis (Inlandsis): Den enorma isen som täcker själva kontinenten, bildas av gammal snö som pressats samman.
Havsis: Fryst havsvatten som bildas på vintern och smälter på sommaren, en ring runt kontinenten.
Shelfisar (Is-hyllor): Delar av landisen som flyter ut en bit över havet på kontinentalsockeln, som Filchner-Ronne shelfisen och shelfisen i Ross- och Weddellhaven.
LANDIS
IPCC har via sin kommunikationsenhet i Europa (Copernicus) rapporterat om att Antarktis förlorat nästan 5000 Gton is sedan 1980 och att detta har lett till en havsnivåhöjning på nära 14 mm. Är det alarmerande siffror? Vissa menar det om man är lagd för alarmism medan realisterna försöker lägga in det i ett sammanhang.
Enligt Copernicus data har den överlägset största ismassan på Antarktis (Östantarktis) i princip inte förändrats alls sedan 1980 medan däremot Västantarktis (WAIS) och udden (APIS) har förlorat is.
Uppmätt smältmängd per år är enligt uppgift följande:
Observera ökningen 2022-2023. Är det ett trendskifte på gång?
Förlust: 4500 Gton = 4.500.000.000.000.000 kg
Isyta totalt på Antaktis: 13,660 milj. km2 = 13.660.000.000.000 m2
Isens täthet: 917 kg/m3
Vi räknar hur stor volym förlustmassan har utgående från isens täthet med formeln:
𝑉=𝑚/𝜌
V = 4.500.000.000.000.000 kg / 917 kg/m3 = 4.900.000.000.000 m3 ( avrundat)
Vi kan lätt räkna ut vilken höjd denna volym skulle ha om vi lägger den ovanpå all is som finns på Antarktis. Vi använder formeln:
h = V / A där V är volymen och A är ytan
h = 4.900.000.000.000 m3 / 13.660.000.000.000 m2 = 0,36 m = 36 cm
Proportionsmanipulation
Om 36 cm smält isskorpa under 45 år är mycket eller lite får var och en bedöma själv men tjockleken blir ganska tunn om man betraktar hela ismassan. Isen över Antarktis är i medeltal ca 1,5 km tjock d.v.s. 1500 m. Vi har fortfarande 1499,64 m kvar.
I jämförelse med ett normaltstort äpple motsvarar det mindre än skalets tjocklek. Copernicus kurva är alarmerande brant men den förlorade ismassan 36 cm av ett isblock på 1500 m är INTE alarmerande.
Med grafer är det lätt att manipulera.
Låt oss då lägga in denna förlustvolym till hela jordens havsvatten så får vi se vad höjden (tjockleken) då blir. Vi får då den havsnivåstigning som denna smält ismängd motsvarar.
Alla hav täcker ungefär 71 % av jordens totala yta, vilket motsvarar cirka 361 miljoner kvadratkilometer (km²), och innehåller nästan allt saltvatten på planeten. Dessa vidsträckta vattenmassor är uppdelade i de stora oceanerna (Stilla havet, Atlanten, Indiska Oceanen, Antarktiska oceanen och Norra ishavet.
Havsyta: 361 milj. km2 = 361.000.000.000.000 m2
Förlorad smältvolym från tidigare uträckning: 4.900.000.000.000 m3
h = V / A där V är volymen och A är ytan
h = 4.900.000.000.000 m3 / 361.000.000.000.000 m2 = 0,013 m = 13 mm
Detta motsvarar nästan exakt den havsnivåhöjning som Copernicus beräknat och visar på bilden. Med samma smältutveckling i 55 år till landar vi då på en havsnivåhöjning på 28 mm ( på 100 år). MEN INGEN KAN MED SÄKERHET SÄGA HUR DET BLIR - om smältningen fortsätter eller svänger. Med dagens smälthastigheter kommer inga länder (eller öar) att drunkna de närmaste 100 åren i varje fall. Det bör tilläggas att förändringar i oceanernas värmeinnehåll också påverkar havens vattennivå i framtiden. Med kallare hav framöver sjunker havsnivån ... och tvärtom.
HAVSIS
Nuläget ligger inte så värst långt ifrån medeltalet 1981-2010.
Havsisens utbredning varierar under året och når sin maximala utbredning i september och sin minsta under mars månad. Nationellt datacenter för snö och is (NSIDC) visar dagsaktuella värden (se figuren ovan och nedan).
Nedan ses en sammanfattande graf (gjord av redaktören) som visar hur max- och min-värden varierat sedan 1980. Grafen ger en bild av att variationerna inte varit så stora under perioden 1980-2025.
Vi kan i grafen nedan se att såväl min som max värden höll sig på rätt jämn nivå från 1980 till 2002 varefter värdena både gått upp och ner med ett toppår 2014. Max-värdet har med utgångspunkt från 1980 gått ner med 400.000 km2, motsvarande Norges storlek till ytan ( från 18,2 till 17,8) fram till i år 2025 och min-värdet med 900.000 km2 (från 2,9 till 2,0). Vi kan se att max-värdet gått upp de tre senaste åren medan min-värdet hållits lika. Förändringarna från 1980 är ändå rätt blygsamma och ger ingen anledning till oro.
Alarmister följer sina koldioxiddominerande datamodeller
NSIDC:s mätningar stämmer inte alls med vad media rapporterar:
Källa: https://www.smhi.se/nyheter/nyheter/2024-09-25-polernas-krympande-havsis-visar-vart-vi-ar-pa-vag
Om man utgående från NSIDC:s statistik vill se någon trend fram till 2015 är den svagt uppåt och efter det svagt nedåt. Undrar varifrån Koenigk tagit sina uppgifter? Inte från NSIDC åtminstone.
Sedan 2014 har isen krympt, jo ... men är det alarmerande? Dessutom "glömmer" forskarna att säga att ytan steg fram till 2014. Man kan anta att dessa forskare fått sina datamodeller att explodera i Antarktis gällande framtiden ... men kan vi lita på dessa prognoser som överdimensionerar koldioxidens roll och i princip helt negligerar jordens naturliga krafter? I Arktis har smältningen stannat upp helt sedan 20 år tillbaka. INGA DATAMODELLER HAR VISAT PÅ ATT DETTA SKULLE SKE - det bara hände! Det borde dessa forskare känna till.
Smältningen vid Arktis
Om smältningen är NOLL i Arktis blir dubbelt så fort INGENTING i Antarktis. Hur tänker egentligen denna forskargrupp?
För kort mätperiod för att bedöma dagsläget
Vi bör vara medvetna om den korta tid i historien som vi noggrant kunnat följa med isens utbredning via satellitbilder nere i Antarktis, knappt 50 år. Bilden nedan ger lite proportioner. Den första linjen föreställer tiden från år 0 framtill nu. Det sista strecket (röda) motsvarar den tidsperiod vi kunnat följa. Den andra tidslinjen går ännu längre tillbaka från när vår senaste istid upphörde fram till nu. Det röda sista strecket blir försvinnande litet. För att kunna bedöma nuläget borde vi alltså ha en betydligt längre tidsperiod från vilket vi beräknar ett medelvärde. Att mot basvärdet 1980 fastställa om dagens isyta/massa är låg eller inte gör sig helt enkelt inte gällande. I princip värdelöst värde.
0 --------------------------------------2025 -12000 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2025
Skala: ett streck motsvarar 50 år i tidslinjen
Sammamnfattning
Landisen har minskat med 36 cm räknat på hela Antarktis från 1980 där den stora massan på Östantarktis inte ändrat alls. Största delen av den smältande isen som beror av underjordisk aktivititet enligt forskning (och inte av uppvärmningen av atmosfären) kommer från Västantarktis. Havsisen har minskat något sedan 1980 men ingen större oro. Trenden nu är "stabilisering - något uppåt".
I nästa del om Antarktis kommer vi att ta del av en forskning som visar att shelfisen kring Antarktis växt med över 5.000 km2 sedan 2009.
Kommentarer