Isläget i Bottenhavet aktiverar alla isbrytare vi har nu

I detta inlägg tar vi upp två klimatnyheter. Den ena bygger på upplevd (evidensbaserad) verklighet och den andra på resultat från klimatmodeller. Den förra visar på nedkylning och den andra på en alarmerande uppvärmning. Två totala kontraster om vart vi är på väg. Man kan se det som att vi har ett blått lag som iakttar, bedömer och gör analyser och ett rött lag som blint tror på modellsvar. Det ena laget är mera rädd för kommande köld och det andra fruktar annalkande värme. Därav färgvalen. Forskare finns på bägge sidor. Vad skall vi tro på? Var och en bedömer själv.

Bottenviken är frusen och tjockare lär isarna ännu bli. Hela Bottenhavet kan vara fruset innan mitten av mars. Vi får gå tillbaka till 2010-2011 för att hitta en liknande vinter. "Det är inte tjockleken på isen nu som är det onormala utan utbredningen", säger sjökapten Tommy Berg som jobbar på de finska isbrytarna.

Isläget 9.2 2026 i jämförelse med 10.2 2025 En radikal skillnad i utbredning och i vattentemperatur i Östersjön https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/islaget?57YXzuS20bsshIX8Pz9FY9_q=mode%253D1%2526lang%253Dsv

Hamnar måste stängas oftare nu än förr

Att vi har en ovanlig vinter i Skandinavien med tjock och stadig is är intressant i sig när man samtidigt vill föra fram en global uppvärmning men det är den långsiktiga trenden som är intressant. Att enskilda vintrar kan förekomma med mycket snö, is och kallt väder är inget ovanligt men den viktiga frågan är hur ofta de förekommer och om vi ser trendförskjutningar. Kommer de oftare nu?

"Isbildningen är mer oförutsägbar nu än tidigare och vädret likaså", säger Berg som har följt isläget i snart 25 år. Han fortsätter; " Nuförtiden tvingas vi ganska ofta stänga hamnar p.g.a. för mycket is. Så var det inte förr. I början av 2000-talet var det jätteovanligt. Något har hänt."

Daglig isutbredning på Östersjön (km²) -grafen visas i grafen ovan. Den prickade kurvan är förra issäsongens isutbredning och den svarta kurvan visar isutbredningen under pågående säsong. De blåa fördelningskurvorna visar de största och minsta (min–max) isutbredningarna samt fraktilerna (25 %–75 %) under issäsongerna 2007–2021. Den gröna kurvan (50 %) är medianutbredningen under perioden 2007–2021.

Norra halvklotet med USA, Kanada, Alaska, Grönland, Norra Euoropa, Norra Asien och Sibirien upplever en lång och kall vinter med ovanligt mycket snö som inte skådats i mannaminne. Köldrekorden ersätter varandra. Det handlar inte nu bara om ett mindre geografiskt område där jetströmmen läckt ut lite köld från Arktis. Nu gäller det HELA norra halvklotet.

Alarmister gillar inte kölden

Samtidigt försöker alarmistiska forskare varna oss för att vår jord är på väg mot undergång. Så här lyder en rubrik i den engelska tidningen The Guardian (översatt till svenska) skriven 9 februari:

Källa: https://www.theguardian.com/environment/2026/feb/11/point-of-no-return-hothouse-earth-global-heating-climate-tipping-points

Artikeln hänvisar till en forskningsrapport som ett studieteam bestående av Dr. Christopher Wolf, professor Johan Rockström och professor Hans Schellnhuber tagit fram. De menar att världen är närmare än man trott en "punkt utan återvändo" varefter den skenande globala uppvärmningen inte mera kan stoppas.

"Vi behöver dock inte vara på väg mot en växthusjord för att det ska finnas stora risker för mänskligheten och våra samhällen – dessa kommer redan att finnas över oss om vi fortsätter den globala uppvärmningen mot 3 grader.” säger en av forskarna i artikeln.

Problemet här är att nedkylningen av norra halvklotet som bevisligen redan har börjat (märks framförallt i det arktiska området) visar på något helt annat än de datamodeller som dessa forskare tar sin information ifrån. Enligt deras teori, som bygger enbart på att det är den av oss människor tillsatta koldioxiden i atmosfären som orsakar klimatförändringar och inget annat får vi slut på uppvärmningen och de extrema väderförhållanden om vi snabbt får bort de fossila bränslen.

De har lite svårt att få mig övertygad om att vi är på väg mot en "helvetisk växthusjord" när vintrarna på norra halvklotet nu tycks bara bli kallare och kallare för varje år och isen uppe i Arktis igen börjar växa till sig. Hur rimmar koldioxidteorin ihop med verkligheten nu? Det borde ju inte få bli kallare klimat alls.

Borde man inte börja inse att det finns ett fel inbyggt någonstans i modellerna? Ett gigantiskt fel dessutom.