top of page
  • Skribentens bildChrister Käld

Motvind för kinesisk vindpark – hotas av konkurs i Sverige


Så här lydde en rubrik i Vasabladet i dag. Vindkraftsparken­ Markbygden Ett, i Piteå kan bli miljard­smäll för Europas­ skattebetalare­, ­skriver svenska Affärsvärlden­. Pressade marginaler gör att parken är inne i en rekonstruktion.





Vasabladets Marcus Jansson har tagit fram fakta som inte alls är musik för de som beivrar vindkraft.



Markbygden Ett hotas av konkurs


Problemen med landbaserad vindkraft bara hopar sig. Det kinesiska bolaget China General Nuclear Power Group(CGN) som äger Markbygden Ett har inte alls vind i seglen. Vindkraftsparken Markbygden Ett i Piteå hotas nu av konkurs. Det pågår en rekonstruktion, som startade i november i fjol och deadline är nu i mitten av maj. Tidsfristen har förlängts men risken för konkurs finns kvar.

Skulderna uppgår till 6,5 miljarder kronor, mer än en halv miljard euro, ungefär 556 miljoner euro.

Men hur är det möjligt att vindkraften som setts som det billigaste, snabbaste och bästa sättet att bygga ut energisektorn, faktiskt går back? Man kan fråga sig om det överhuvudtaget finns ekonomiska kalkyler bakom som i tid skulle "varna" för fortsatt projektering eller om trycket från EU om gröna investeringar och stora subventioner bakom får företag som CGN att bara ösa på?

Svaret finns i de avtal som skrivs och hur elmarknaden fungerar. Det handlar om ett så kallat PPA-avtal. Helsingin Sanomat skriver att det i det här fallet handlar om ett så ­kallat baseload-avtal där man förbundit sig att sälja en viss mängd el konti­nuerligt och detta till ett fast pris till norska Hydro Energi.

De flesta storkunder som köper stora mängder el vill ha garanterad ström hela tiden och dessutom till ett förutsägbart fast pris.

Det här pressar marginalerna för vindkraftsbolagen. För varje stund vindkraften inte levererar tillräckligt med egen ström man förbundit sig till att leverera, har bolaget ­tvingats köpa upp el från marknaden. Det kan bli riktigt dyrt och däri ligger risken för hela lönsamheten om man förlitat sig på för snäva kalkyleringar. I det elsystem som finns tenderar elpriset att tokrusa iväg då vindkraften inte levererar, men efterfrågan fortfarande är hög.



Området skall bli ett av de största i Europa


Dagens Industri skriver att det i fjol ännu fanns nitton år kvar av avtalet med Hydro Energi och att förlusten enbart ifjol uppgick 52 miljoner ­euro. Hydro Energi har inte hittills varit intresserade av att omförhandla ett för dem fördelaktigt avtal.

År 2022 köpte CGN el på marknaden för över 61 miljoner euro för att lappa det man inte själva kunde leverera. Markbygden Ett är med ­sina 179 möllor en av de största vindkraftsparkerna i Sverige. Den teoretiska installerade effekten är 664 megawatt. Hela området kring ­Piteå kommer då det är färdigbyggt i nästa år att bestå av flera vindkraftsparker och vara ett av de allra största områdena för landbaserad vindkraft i Europa.



Enorma skulder - men vem bryr sig?


I Sverige äger kinesiska CGN sammanlagt sex stycken vindkraftsparker och enligt Dagens Industri är de sammanlagda skulderna för dem nästan 1,3 miljarder euro efter bara några år i drift.

En eventuell konkurs i Sverige kan komma att indirekt påverka finländska skattebetalare. Drygt hälften av vindkraftsparken har backats upp med medel från Europeiska fonden för strategiska investeringar. I förlängningen handlar det om pengar från EU-budgeten, vilket i sin tur backas upp av europeiska skattepengar, skriver Marcus Jansson.



1000 MILJARDER skall satsas i den gröna given - nån som reagerar?


Affärsvärlden skriver att fram till 2030 ska Europeiska investeringsbanken satsa tusen miljarder euro på olika klimat- och hållbarhetsinvesteringar inom ramarna för EU:s gröna giv. Strategin har ändrat och man tar allt större ekonomiska ­risker vid så kallade gröna investeringar. Den gröna given skall genomföras - kosta vad den kosta vill ! Glöm kalkyler. Strunta i vad det kostar. Strunta i vad folk säger. Nu är det panik. EU skall visa framfötterna. Kistan med pengar i detta fall tycks inte ha någon botten och företagen hakar på. I den politiska debatten i går i SVT mellan EU-kandidaterna uppmanade flera av dem företagare i Norrbotten att hitta gröna projekt, det finns massor av pengar att hämta i EU.


Hur ser då riskerna ut i Finland? Till Helsingin Sanomat säger Vindkraftsföreningens vd, Anni Mikkonen, att hon inte känner till i detalj vilka typer av avtal som slutits i ­Finland. Det finns många olika ­sorters avtal i branschen men att en del är baseload-avtal av den typ som kineserna slutit med norrmännen. De flesta avtal i Finland torde ändå handla om att enbart sälja en del av strömmen som producerats till fast pris, menar Mikkonen men avtalen är inte i hamn ännu. Många krokar återstår.


Riskfaktorn HÖG


Här ligger ändå en framtida ekonomisk risk och lurar i och med att till exempel de jätteindustriprojekt som är planerade till Österbotten och resten av landet är precis sådana storkonsumenter av el och med anläggningar som behöver kontinuerligt el, att det är sannolikt att de är ute efter att sluta liknande avtal som de som gjorts i Sverige skriver Jansson i Vbl. Vi har investeringar i väteproduktion också på gång. Inte heller den är tillräckligt analyserad varken tekniskt sett eller ekonomiskt.

För att konceptet med till exempel e-bränslen ska vara lönsamt, krävs det att elen ska vara väldigt förmånlig.

Det blir då också avtal som i sin tur kommer att pressa ner lönsamhetsmarginalerna för vindkraftsparkerna. Risken är därför uppenbar för fler överoptimistiska avtal och att den verkliga smällen i så fall kan komma att tas av skattebetalarna i Europa via Europeiska investeringsbankens investeringar. Var skall det sluta?



Christer Käld

486 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
bottom of page