En forskargrupp under Claudie Beaulieus ledning undersökte temperaturförändringar i olika tidsskalor från 1850 - 2023 och kom fram till att ingen egentlig förändring i uppvärmningstakten efter 1970-talet kunde noteras, trots ett rekordår 2023.
En sensationell studie
En sensationell vetenskaplig rapport har blåst hål på alarmistiska påståenden om att de globala temperaturerna stiger. Nyligen publicerade resultat i Nature visar "begränsade bevis" för en ökning av uppvärmningstakten.
"I de flesta tidsserier för yttemperatur observeras INGEN FÖRÄNDRING i uppvärmningstakten efter 1970-talet, trots de rekordtemperaturer som observerades 2023", står det i artikeln. Den är skriven av en internationell grupp matematiker och vetenskapsmän och det är osannolikt att den kommer att erkännas i de vanliga medierna där allmän hysteri råder över den avvikande 2023-upplevelsen.
Studien kan läsas i sin helhet här.
Brus från naturliga variationer kan störa
I rapporten konstateras att de globala temperaturdatan fluktuerar på grund av kortsiktiga variationer och att detta ofta ger intryck av toppar och avmattningar i uppvärmningen. Det är viktigt att ta hänsyn till slumpmässigt brus som orsakas av naturlig variation när man undersöker de senaste temperaturpauserna och den senaste tidens "påstådda uppvärmningsacceleration", tillägger man.
Faktum är att det har getts ett antal rimliga förklaringar till den senaste ökningen, med uppmärksamheten fokuserad på den massiva undervattensvulkanen Hunga Tonga som tillför 13 procent extra vattenånga till stratosfären, en stark El Niño och till och med minskningen av atmosfäriska partiklar som orsakas av de senaste förändringarna i fartygens bränsle. Flera "changepoints" användes av forskarna och det konstaterades att en uppvärmningsvåg inte kunde upptäckas på ett tillförlitligt sätt någon gång efter 1970.
2012 intressant
I denna undersökning tog man hänsyn till alla såväl kortvariga som långvariga "pauser" i uppvärmningen som den som inträffade mellan 1998 - 2012. En anmärkningsvärd brytpunkt inträffade 2012 varefter en klar nedgång i den globala temperaturen kan märkas.
En av de viktigaste slutsatserna i dokumentet uppstår genom att betrakta två tidsserier – 1970-2023 och 2013-2023. Detta inkluderar naturligtvis det tidiga 1970-talet när rädslan för global nedkylning var på modet och medeltemperaturerna sjönk. Uppskattade temperaturtrender sades vara 0,019 °C per år för det första segmentet och 0,029 °C för det andra, vilket inkluderar toppen från förra året. Denna uppskattade lutning på 0,029 °C "är långt under" den ökning som krävs för att peka på en förändring i uppvärmningstrenden på senare tid. Detta beror på kortsiktiga variationer i den globala databasen HadCRUT i Storbritannien sedan 1970 och "osäkerhet" om 2012 års förändringspunkt. Denna osäkerhet uppstår på grund av spekulationer om huruvida 2012 och slutet på pausen var ett år som markerade en viktig förändring i den längre tidsserien. "HadHUT-rekordet är helt enkelt inte tillräckligt långt för att ökningen ska vara statistiskt detekterbar vid denna tidpunkt", konstaterar de.
Uppvärmning nu p.g.a. jordens energiobalans
Det är uppenbart att den globala uppvärmningen inte har avstannat, och den nuvarande diskussionen om uppvärmningstakten i nyhetsmedia och litteratur har skiftat till huruvida det har skett en uppvärmningsacceleration eller inte. Uppvärmningstakten har ökat sedan 1990 på grund av en global ökning av jordens energiobalans (skillnaden mellan inkommande solstrålning och infraröd strålning som släpps ut i rymden) kan man läsa i studien.
Ingen tvivlar dock på att planeten har värmts upp en liten mängd under de senaste 200 åren sedan den lilla istiden upphävdes men den temperaturnivå som då rådde var ju exceptionellt låg.
Christer Käld
Comments