top of page
  • Skribentens bildChrister Käld

Ny studie: Otrolig ökning av istäcket över Antarktis 2021 och 2022.

En aldrig tidigare skådad massökning över Antarktis istäcke 2021 och 2022 orsakad av stor nederbörd har noterats i en ny studie.

Antarktis har diskuterats i media den senaste tiden men då enbart med ett budskap om att isen smälter i rekordfart , och allt som vanligt skylls på mänskliga utsläpp av koldioxid. Här visar vi på en studie som visar något annat. ANTARKTIS ISTÄCKE VÄXER IGEN.

Antarktis består av Östantarktis och Västantarktis



Så här skrev YLE på sin hemsida i mars 2022 :

Rekordlite havsis i februari Smältningen bidrar med en halv millimeter till havsnivåerna varje år, men många forskare är rädda för en ond spiral med allt kraftigare stigande hav om den globala uppvärmningen inte bromsas.

___________________________________________________________________

Vad de inte visste då, eller inte ville veta, var att isen hade växt kraftigt sedan 2020!


Antarktis geografi

Större delen av glaciärerna på Östantarktis vilar på berggrund. De har varit stabila i 1000-tals år, vilket bland annat visas av borrkärnor som tagits upp, med upp till 1 miljon år gammal is (Dome C med flera ställen). Denna ur-is har överlevt många klimatcykler med ett flertal istider och varma interglacialer. Det finns även snöfria områden kallade "antarktiska oceaner".

Glaciärerna på Västantarktis har däremot varierat en hel del i jämförelse. Där vilar glaciärerna på havsbotten, med upp till 2,5 kilometers djup, och glaciärytan har en högsta höjd på cirka 2 km, vilket bara är hälften av Östantarktis. Längs en bergskam mellan de två platåerna Dome A och Dome F uppmättes temperaturer på - 93 grader under 2013 av satelliter, vilket gjorde det till den kallaste platsen i världen. 


Istäcket har stor inverkan på havsnivån

Smältning av Antarktis istäcke (AIS) har potential att höja den globala medelvattennivån (GMSL) med 58 m, och även en liten höjning av havsnivån har direkta samhälleliga och ekonomiska konsekvenser för kustområden. Därför är information om istäcket AIS av stort intresse.


Från de observationer som Wang et comp. har gjort har det blivit möjligt att kartlägga massförändringarna i hela Antarktis under längre perioder. Wang har sedan analyserat de kumulativa massförändringsegenskaperna över AIS från januari 2003 till december 2022 (20 år) och beräknat massförändringshastigheten vartannat år för att visa den kortsiktiga massbalansstatusen.


Ismassan har varit i obalans Om ismassan över Antarktis är balanserad kommer snöfall att balansera avdunstning och isavrinning. Många rapporter tyder dock konsekvent på att ismassan har varit i obalans, och de är överens om att förlusten av ismassa över AIS har överträffat tillskotten från mitten av 1990-talet fram till 2020. Specifikt bidrog massförlusten över AIS med 7,4 ± 1,5 mm till haven från 1992 till 2020.

Mätning av glaciärers vikt och volym Wangs forkningsteam använde sig av tvillingsatelliterna GRACE/ GRACE-FO för att mäta förändringar i gravitationen och därmed kunde de med stor precision se den totala massförändringen över tiden. Avrinningsområden

Wang delade in hela AIS i 27 sk. avrinningsområden där smältvattnet i huvudsak rinner ut i havet.



Resultat Man analyserade massförändringshastigheterna på hela AIS men märkte att speciellt områden 12, 13 och APIS visade på kraftigt tillskott som främst beror av extrem mängd nederbörd ( snö ) under speciellt åren 2021 och 2022.

Figur Massförändringstakten för avrinningsområden 12, 13, APIS mellan 2003 och 2022


Resultaten visade att den kontinuerliga massförlusten i AIS var : ca 141,8 Gt /år mellan 2003 och 2020. AIS visade dock en rekordstor massökning på : ca 129,7 Gt /år mellan 2021 och 2022. - alltså på bara två år!

Under denna period var massökningen över östra AIS och Antarktiska halvön utan motstycke under de senaste två decennierna, och den överträffade massförlusten i Amundsen-sektorn i västra AIS från 2003 till 2022. Analyser på bassängskala visar att massökningen främst skedde över Wilhelm II Land, Queen Mary Land, Wilkes Land och Antarktiska halvön på grund av onormalt ökad nederbörd.


Ytterligare undersökningar visar att under 2021–2022 drev ett par symmetriskt fördelade hög- och lågtryckssystem, belägna vid cirka 120 °W och 60 °E i Södra ishavet, den observerade onormala nederbörden och massackumuleringen.


Källa:

221 visningar4 kommentarer

4 comentários

Avaliado com 0 de 5 estrelas.
Ainda sem avaliações

Adicione uma avaliação
Christer Käld
Christer Käld
03 de jan.

Absolut. Haven har ju stigit med ca 2 mm per år mycket tack vare varmare vatten under en lång tid ( termisk utvidgning ) + avsmältning av glaciärerna vid främst Arktis och Grönland. När den eran tar slut vilket först kommer att märkas med kallare poler stannar så småningom avsmältningen upp och haven blir långsamt kallare. Tror inte vi ser en alltför märkbar skillnad på 10 år annat än att havsnivåökningen kommer att avta. Men om detta som sker nu är de första tecknen på global nedkylning vågar/kan inte jag uttala mig om men jag skulle inte alls bli förvånad om det är så.

Ett till tecken i den riktningen kommer jag att ta upp i nästa inlägg som kommer…

Curtir

bengt
03 de jan.

Hej Christer / Den som lever får se. Jag är snart 80. Är ökningen av sådan omfattning att den kan påverka havsytan om den håller på - säg 10 år ?

Curtir

Christer Käld
Christer Käld
03 de jan.

# Bengt Det visar bara på att snabba förändringar är inget ovanligt i naturen. Med den nedkylning som nu pågår kring hela Antarktis kommer detta volymtillskott att fortsätta.

Curtir

bengt
03 de jan.

Minskning på 141,8 Gt ersatt med en ökning på 129,7 innebär en bruttoförändring (ökning) på ca 270 Gt. Ej försumbart.


Curtir
bottom of page