Ny studie slår undan benen för svensk koldioxidlagring

En ny studie publicerad i Nature borde sätta hjärtat i halsgropen för den svenska staten och andra storinvesterare som lägger ner alla kort på koldioxidlagring. Samtidigt som forskare varnar för risker, fortsätter svenska miljardsatsningar och borrningar med siktet inställt på en osäker framtid.

Finlands berggrund är inte lämplig för säker och effektiv koldioxidlagring, vilket skulle göra processen mycket dyr eller t.o.m. omöjlig. Därför har man här inte gått vidare med att utveckla koldioxidlagring i berg i större utsträckning.

Sverige har valt en annan väg. Där har redan investerare satsat enorma pengar på detta. Industrijättar som Heidelberg Materials i Slite och energibolaget Stockholm Exergi har investerat miljardbelopp i tekniken, känd som CCS (Carbon Capture and Storage).

Klimatpolitiska rådet ser tekniken som en nödvändig ”kompletterande åtgärd” för att nå klimatmålen.

Men precis när de svenska projekten tar fart, har ansedda tidskriften Nature  publicerat en studie som ritar om hela spelplanen.

Studien kapar 90 procent av potentialen för koldioxidlagring.

Sveriges väg mot nettonollutsläpp 2045 vilar tungt på en teknisk förhoppning: att storskaligt kunna fånga in koldioxid och permanent lagra den djupt under jorden.

Bara en tiondel av vad man tidigare trott

Så stor är den faktiska potentialen att kunna stoppa lagra koldioxid, enligt forskare vid forskningsinstitutet IIASA.

Studien i Nature etablerar vad forskarna kallar en ”försiktig planetär gräns” för geologisk lagring på cirka 1 460 gigaton koldioxid. Det är en dramatisk minskning från tidigare uppskattningar på över 12 000 gigaton.

Rapporten varnar för risker som läckage, seismisk aktivitet och närhet till befolkade områden. Slutsatsen är att CCS är en begränsad och generationsöverskridande resurs som i bästa fall kan vrida tillbaka 0,7 graders global uppvärmning.

Risker

Så här beskriver forskarna några av riskerna med CCS: Geofysiska risker Tryckökningen under CO2-injektion kan leda till inducerad seismisk aktivitet via förkastningsreaktivering, vilket potentiellt kan utlösa jordbävningar med låg intensitet. Dessutom kan förkastningsreaktivering äventyra lagringskomplexet och skapa vägar för CO2 undkomma.

Miljö- och mänskliga risker CO2 som läcker ut till ytan kan utgöra ett hot mot grunda grundvattenreservoarer genom att sänka grundvattnets pH-värde genom bildandet av kolsyra. Detta kan ha flera sekundära effekter, till exempel mobilisering av giftiga metaller, sulfat eller klorid, som kan innehålla föroreningar från andra gaser, såsom vätesulfid, svaveldioxid eller kvävedioxid, vilket ökar effekten av mobilisering av giftiga metaller.

Annan forskare alarmerar

Mattias Fridahl vid Lidköpings universitet är kritisk, Så här skriver Sveriges Radio på sin hemsida:

Sverige ångar på och tar rapporterna med en axelryckning

Medan den globala kalkylen ifrågasätts, har Sveriges geologiska undersökning (SGU) tidigare lämnat uppmuntrande data från sina provborrningar.

I februari rapporterade SGU att ett sandstenslager utanför Gotlands kust bedöms vara mycket lämpligt för lagring. I Skåne har Arnagergrönsanden visat sig ha god förmåga att binda koldioxid.

Svenska aktörer låter sig inte heller nedslås av de nya globala rönen. Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers, menar att tekniken aldrig var tänkt att lösa allt.

”Det är snarare så att koldioxidlagring är tänkt att användas för sådana utsläpp som är väldigt svåra att ta bort, till exempel vid cementtillverkning”, säger han till Svenska Dagbladet.

Den nya studien slår dock undan benen för svensk koldioxidlagring

Ska lagra 900 000 ton per år Stockholm Exergi, som i januari 2025 säkrade ett 15-årigt kontrakt värt 20 miljarder kronor för att lagra 11 miljoner ton biogen koldioxid, avfärdar kritiken.

Bolagets forskningschef Fabian Levin menar att Nature-studiens antaganden är för snäva och att deras verksamhet fortgår som planerat.

”Vi har säkrat kontrakt på att lagra 900 000 ton per år under 15 år”, bekräftar han för Svenska Dagbladet.

Kan lagstiftning stoppa CCS?

Men den största utmaningen för Sveriges CCS-framtid är kanske varken vetenskaplig eller teknisk – utan juridisk.

SGU varnar i sin rapport för att Helsingforskonventionen, som reglerar miljöskyddet i Östersjön, ”troligen innebär ett rättsligt hinder för geologisk lagring av koldioxid”.

Myndigheten lyfter även behovet av att ändra svensk lag för att tillåta att injekteringsanläggningar byggs på land för lagring till havs. Man struntar helt enkelt i forskarnas varning.

Vi hade Northvolt - det gick i kras Vi har Stegra - med begynnande problem och stor osäkerhet Vi har CCS - där forskning nu tyder på stora risker och minimal effektivitet

När skall vi börja kräva riskanalyser och konsekvensbedömningar INNAN miljarderna börjar snurra ... och allt smulas sönder sen när det inte fungerade?

Håller paniken med att snabbt rädda planeten på att förinta våra samhällen?

... och tänk sen om de som menar att koldioxid inte påverkar klimatet (temperaturen) i någon större utsträckning har rätt? Då blir utropstecknen gigantiskt stora ...

Vår generation skriver in sig i historieböckerna under rubriken: "När allt gick snett"

Christer Käld

Länk : https://www.nature.com/articles/s41586-025-09423-y