top of page
Skribentens bildChrister Käld

Nya köldrekord som duggat tätt är kanske också en indikation om att klimatet förändras


Man kan fråga sig varför media alltid är så mån om att rapportera de få platser som upplever värmerekord på jorden när det finns minst lika många platser som upplever köldrekord. Är det så att det inte passar i klimatkrisens mönster att börja påpeka om köld när jorden egentligen går mot att brinna upp enligt FN:s generalsekreterare?







Om vi skall prata väder tycker jag vi även skall nämna alla köldrekord som satts i vinter.

Media är snabb med att visa att de nya värmerekord som slås varje månad påminner oss om klimatförändringen och den globala uppvärmningen. Egentligen är det bara väder och klimat blir det först som ett genomsnitt över minst 30 år. Rekord över det spannet saknas helt i statistiken.


Hela Nordamerika har haft en av de kallaste och snörikaste vintrarna på flera decennier med massor av köldrekord. Det är fjärde vintern i rad. Sibirien likaså. Skandinavien har för tredje året i rad upplevt kallare väder än normalt och såväl Nordpolen som Sydpolen blir kallare. Listan är lång.


Medierna har rapporterat om värmerekord i Verchojansk i Sibirien och att upptiningen av permafrosten nu accelererar. Att det varje sommar är över 30 grader i Verchojansk och att föregående rekord från 1988 bara var en halv grad kallare nämndes aldrig. Inte heller rapporterades det om att en vecka senare var det minusgrader och snö i Verchojansk, som även är en av de kallaste platserna på jorden med normala vintertemperaturer mellan -50 och -60 grader. Permafrosten tinar varje sommar och den fryser till igen på vintern, som i Sibirien är betydligt längre än sommaren.


Death Valley är en plats där det varje år är hett och ett eventuellt nytt värmerekord säger egentligen inte så mycket. År 1913 mätte man ännu högre temperaturer där, men nu ifrågasätter man av någon anledning dessa mätningar. Det finns tillförlitliga mätserier från mitten av 1800-talet över hela västvärlden och några serier, till exempel Oxford och Uppsala, ända från början av 1700-talet. Varför dessa mätningar från 1913 nu plötsligt är misstänkta kan man ju fundera över, men åtminstone kan man konstatera att det var lika varmt där för 100 år sedan.


Media fortsätter med att skriva att den globala uppvärmningen påverkas av våra utsläpp och att om vi satsar enorma resurser på klimatarbetet skulle det gå oerhört mycket snabbare att bromsa den globala uppvärmningen. Man menar alltså att om vi slutar släppa ut koldioxid kommer temperaturen (och på lång sikt klimatet) att bli kallare. Vill vi verkligen ha ett kallare klimat? Men vi kan ju än en gång först konstatera att koldioxidhypotesen fortfarande inte är verifierad, det vill säga att mera koldioxid innebär högre temperatur. Tvärtom visar de senaste 22 åren att hypotesen inte är sann.


Då vi stängde ned samhället 2020 under pandemin och minskade det mänskliga koldioxidutsläppet med cirka 20 procent borde det ha synts i koldioxidmätningarna på Mauna Loa. Det gör det dock inte. Inte ens ett litet hack i mätningarna. Det betyder att det mänskliga bidraget till atmosfärens koldioxid är minimalt och vad vi än gör för att minska våra koldioxidutsläpp kommer detta inte att påverka halten i atmosfären.


Vi upplever nu den tionde värmetoppen under denna nu 11 700 år långa mellanistid och det är den kallaste av alla, cirka 2,5 grader kallare än topparna för 5 000–8 000 år sedan och trenden är nedåtgående. Toppen är antagligen nu nådd och mellan 1998 och 2015 (medan koldioxidutsläppen verkligen accelererade) steg medeltemperaturen över huvud taget inte. År 2016, som var ett års kraftiga ENSO (El Niño-Southern Oscillation) år, var igen lite varmare men sedan dess har trenden gått nedåt. Vi är nu inne i en ny solcykel ( SC25 ), och solforskarna, bland annat Irina Kitiashvili från Nasa, Valentina Zharkova vid Northumbria University i England och Henrik Svensmark från Danish National Space Institute, har redan i ett decennium förutspått att vi nu går in i en period av mycket låg solaktivitet, vilket historiskt alltid har betytt ökat extremväder, ökad seismisk aktivitet och ett kallare klimat.


Förnuftiga åtgärder förutsätter förnuftig planering. Då kan det vara allt skäl att tänka till en extra gång innan vi börjar satsa miljarder på att bekämpa global uppvärmning, när vi kanske i stället bör satsa på att vara förberedda på att klimatet blir kallare.



Rune Lundgren

diplomingenjör, Sibbo

572 visningar4 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

4 Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
pwisten
Apr 18

Läser på Nyheter 24 17/4 - Här är förklaringen till varför det är så kallt i Sverige och ända ner till Rom.

Jo det beror faktiskt på att Arktis är ovanligt varmt. De rekordvarma temperaturerna på runt -8˚C, 20 grader varmare än normalt, har chockat forskarna. Faktum är att Arktis isar i år är på en rekordlåg nivå. När värmen från Arktis släpps ut i atmosfären kan den jetström av luft som färdas på ca 11 kilometers höjd över jorden, ger oss kallare väder söderut. Detta stöds av Norska Polarinstitutet och FN och problemet förklaras i vanlig ordning av växhuseffekten och vips var det männsikans fel igen vi har kallt väder 🤪 ⛄️


Like

robert.juslin
Apr 14

Det här med hur man definierar klimat tycker jag att är intressant. Varför har man, WMO? , valt perioden minst 30 år som tidsrymd för klimatperiod. Med tanke på havsströmmar med stor påverkan på vädret och cykliskhet på ca 60 år så borde man se på vädret under åtminstone 60 år, eller ännu hellre ett helt cyklisk varv på 120 år innan man gör antaganden om klimatsvängningar åt ett eller annat håll. Antar att man valt 30 år för att det ligger inom gränsen för ett "mannaminne", om än dock vanlgtvis ett opålitligt dylikt.

Like

c8008l
Apr 14
Rated 5 out of 5 stars.

Allt är tvärtom mot vad de som tänker "rätt" säger eller iaf det mesta!

Like

Alvar Nurre Nyrén
Alvar Nurre Nyrén
Apr 14

Bra runda i verkligheten. Tackar.

Like
bottom of page