top of page
  • Skribentens bildChrister Käld

Är isläget i Antarktis oroväckande?

Uppdaterat: 19 nov. 2023

För några år sen alarmerade media om det akuta läget i Arktis. Nu skriver man inte mer om det. Orsak : Det växer så det knakar där och det behöver ju inte folk veta. Istället basunerar man ut att Antarktis håller på smälta bort och alarmerar om kommande havsvattennivåer som dränker kustnära städer.

Vi skall se lite närmare på läget. Den här nyheten spreds här i dagarna :

Studie: Oavsett vad vi gör – del av Antarktis kollapsar

En betydande del av Antarktis står inför kollaps oavsett hur mycket världen drar ner på utsläppen av koldioxid och den globala uppvärmningen begränsas. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Climate Change.

Smältningen kan enligt studien ta hundratals år men havshöjningen på 1,8 meter som följer kommer att vara nog för att påverka hur och var jordens framtida befolkning bor, skriver AP.


Isforskaren Eric Rignot, som inte själv har arbetat med studien, säger till nyhetsbyrån att den här delen av Antarktis – Västantarktis – är ”dödsdömd”.

– Skadan är redan skedd.

Oceanografen Kaitlin Naughten som har lett studien, gillar däremot inte ordet ”dödsdömd”. Hon menar att delar av scenariot kan undvikas om världen i framtiden kommer på hur man kan återställa koldioxidnivåer.

Sudien gjordes med hjälp av datormodeller där olika scenarier framlades. Även hotrapporterna för några år sedan om Arktis kommande nedsmältning gjordes med med hjälp av modeller. Vad har hänt i Arktis? Jo isen växer och det är kallare än normalt. Kan vi lita på datormodellering inom klimatvetenskapen? Det här är en typisk klimatrapport i media i dag. Man läser igenom en studie och plockar de meningar som passar in och gör en notis av det. Läser man hela studien på Nature Climate Change får man fram bl.a. följande information: " Ytterligare två scenarier med klimatologiska havsrandvillkor (Historical Fixed BCs, RCP 8.5 Fixed BCs) gör det möjligt för oss att kvantifiera effekten av kommande förändringar i vattenmassan. "

Man har alltså i sina beräkningar utgått från scenariet RCP 8,5 vilket är ett tillstånd som IPCC inte mera anser vara sannolikt i framtiden. Men ändå använder forskare detta s.k. värsta tänkbara scenarie som utgångspunkt. Varför undrar man? Det är lätt att tro att man gör det för att få sin studie att ge ett alarmistiskt resultat och ligga i linje med vad FN vill höra. Vi bör ha i åtanke att studier/forskning som inte anspelar FN:s linje har svårt att få bidrag vilket inte gör det lätt för forskare att jobba. Det är scenarie RCP 4,5 som numera anses gälla.

I studien kan man även läsa :

"I verkligheten kommer förlusten av basal massa också att bero på andra faktorer som vi inte kan ta hänsyn till i våra simuleringar, till exempel förändringar i shelfisens geometri."

Var i nyhetsnotisen kan vi läsa denna så viktiga notering? Till dessa s.k. "andra faktorer" hör den värmestrålning som aktiva vulkaner under just västra Antarktis påverkar smältningen.


Brittiska forskare har hittat andra orsaker till avsmältningen: Vulkaner smälter Antarktis is | Forskning & Framsteg (fof.se)

Undervattensvulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha’apai i södra Stilla havet hade ett stort utbrott den 15 januari 2022. Detta initierade inte bara en tsunami, utan även en ljudbang som var så stark att den gick två varv runt jordklotet. I Tonga-explosionen befann sig kalderan 150 meter under havsytan. Därför blev inte askmolnet som kom upp i atmosfären så stort. Å andra sidan fick vi en kraftig förångning av det omgivande havsvattnet. Den största effekten av utbrottet var att det slungades upp cirka 150 Mt salthaltig vattenånga ända till stratosfären (atmosfärlagret cirka 12 – 53 kilometer upp). Som högst nådde utbrottet 58 km höjd. Forskare har beräknat att Tonga-utbrottet ökade den mängd vatten som finns i stratosfären med minst 13 procent! https://doi.org/10.1029/2022GL099381

De exakta effekterna av vattenångan från Tonga-utbrottet forskas det i ännu. Även om det inte lett till någon temperaturökning i marknivå, står det klart att effekterna kommer att bli betydande och långvariga, särskilt på södra halvklotet. Både den låga havsistäckningen i Antarktis och den stora ökningen i Jordens energiobalans ( som det varma vattnet i Atlanten i sommar ) skulle kunna ha orsakats av Hunga Tonga enligt olika forskare.



Antarktis är den femte största kontinenten . Man brukar dela upp kontinenten i : -det lägre liggande Västra Antarktis (V.Ant.) och -det cirka 10 gånger större och högt liggande Östra Antarktis (Ö.Ant.). Nästan allt är täckt av mäktiga glaciärer, med 2 – 3 km tjock is.

Större delen av glaciärerna på Ö.Ant. vilar på berggrund. De har varit stabila i 1000-tals år, vilket bland annat visas av borrkärnor som tagits upp, med upp till 1 miljon år gammal is . Denna ur-is har överlevt många klimatcykler med ett flertal istider och varma interglacialer.

Glaciärerna på V.Ant. har däremot varierat en hel del i jämförelse. Där vilar glaciärerna på havsbotten, med upp till 2,5 kilometers djup, och glaciärytan har en högsta höjd på cirka 2 km, vilket bara är hälften av Ö.Ant. Mera information om detta finns i ett ypperligt inlägg av Gabriel Oxenstjerna: Antarktis: glaciärer i balans – inget bidrag till havshöjning - Klimatupplysningen Ny information om isläget i Antarktis visar de facto på att isläget är sämre än på flera år:




En graf som går lite längre bak i tiden visar dock på en kylande trend de senaste 2000 åren. Så även om det sker en naturlig avsmältning just nu är det ingen panik.























51 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page