Vi har sett en stark noterbar förändring i klimatet den senaste tiden. Vädret har växlat kraftigt från intensiva värmeböljor i sommar, vilka nogsamt rapporterats om i medierna, till mycket kalla områden nu, vilket vi INTE läser om i medierna.
Något håller på hända nu Media missar– eller förtiger – att det på många håll varit ovanligt kallt på båda halvkloten. Växlande värme och kyla tyder på oro i luften med större temperaturväxlingar och möjliga extremväder.
Satelliter registrerar att atmosfären globalt snarast har kylts de senaste åren. Kallare atmosfär krymper. Detta märks i jetströmmar som breder ut den kalla luften på våra kontinenter. En förändring till det kallare ligger för dörren. Har kanske redan startat.
Låt oss bara ta en titt på vad som just nu händer kring Antarktis och en stor del av Stilla havet. Från smältande isar på Västantarktis i sommar ( dock underifrån av förmodligen vulkanaktivitet) till riktigt kallt där nu. Vi ser det från en satellitbild tagen 06.12 2023 som visar ytvattnets temperatur :
Ett stort område runt Antarktis som sträcker sig en bra bit in i Stilla Havet med temperaturer upp till -3 grader kallare än normalt. Mycket snö och riktigt kalla temperaturer över vårt jordklot ger oss en föraning om en förändring som är på gång . Vi skall i tre avsnitt höra tre forskare som kommit fram till samma sak men med olika utgångspunkt. Någonting verkar vara på gång.
Klimatpanelen IPCC, EU:s klimatexperter och media visar inte oss detta. De varnar bara för varmare klimat. Enligt deras filosofi för varmare väder med sig mer extremväder som starkare vindar, översvämningar och torka. Allt skylls på varmare klimat. Men stämmer det?
Det behövs ju t.ex. bara en förändring av molnmängden med två procent för att vara tillräckligt för att förklara hela temperaturökningen sedan 1870-talet.
I det här avsnittet tar vi en titt på solen och vad dess förändringar har för inverkan på vårt klimat.
Solaktivitet
Solens magnetfält strukturerar solens atmosfär och yttre lager hela vägen från koronan till solvinden. Magnetfältets variationer kan leda till en mängd olika fenomen som tillsammans kallas solaktivitet. All solaktivitet anpassas efter solens magnetiska cykel, eftersom magnetismen fungerar som energikälla och dynamisk motor för solaktiviteten.
Solaktiviteten varierar i intensitet över tid. Den varierar med en periodicitet på 11 år som man brukar kalla solcykeln. Under perioder då solaktiviteten är ovanligt hög brukar man säga att solen uppvisar så kallade solfläckar.
Solfläckscykeln är tidsperioden mellan ett tillfälle då antalet solfläckar når sitt maximum och nästa gång det inträffar. Cykeltiden kan variera åtskilligt från period till period. Den hittills kortaste noterade perioden var sju år och den längsta fjorton år. Man började räkna solfläckar systematiskt under början av 1700-talet.
Ett varmare klimat ger mindre temperaturskillnader och därmed mindre och svagare vindar.
Extremväder uppstår inte av varmt väder utan av kraftiga förändringar i luftmassorna. De snabba kasten mellan varmt senaste sommar och riktigt kalla fronter nu skapar oro. Vad håller på hända? Frågar man solforskare Valentina Zharkova hade hon svaret redan 2019.
Valentina Zharkova, solforskare och professor i matematik och fysik, varnade redan 2019 för Grand Solar Minimum, som hon menar kommer att drabba jorden mellan åren 2020–2053. Enligt henne har forskare sett tydliga tecken på detta sedan minst 2015.
Solforskare slår nu larm men hittills för döva öron: ”Svår kyla och matbrist redan under 2030-talet”.
Zharkovas forskningsteam undersökte solens magnetiska bakgrundsfält och fick fram proxydata för solaktivitet. Den resulterande sammanfattningskurvan ( se figur nedan ), som är kopplad till solaktivitetskurvan definieras av det genomsnittliga antalet solfläckar 3000 år tillbaka i tiden. Grafen visar 9 stora cykler på 350–400 år med tiderna för deras storslagna minima tillsammans med solfläcksaktiviteten på jorden under de senaste årtusendena: Maunder (grand) Minimum (1645–1715) Wolf grand minimum (1200) Oort grand minimum (1010–1050) Homeros grand minimum (800–900 f.Kr.)
" Detta tillvägagångssätt gjorde det möjligt för oss att förutsäga ett modernt grand solar minimum (GSM) någon gång under 2020–2055. Detta storslagna minimum kommer att ge en unik möjlighet för rymdforskarna och alla människor på planeten att i många detaljer bevittna modernt solar minimum och för att bättre förstå solaktivitetens natur ", säger Zharkova.
Det kan noteras att den sammanfattande kurvan här ovan avslöjar en anmärkningsvärd likhet med den solfläcks- och markaktivitet som rapporterats för dessa 3000 år från kolisotopdateringar. Omloppssvängningar i jordens rotation runt solen påverkar starkt solinstrålningen och temperaturen på jorden.
I diagrammet ses jordens variationer i temperaturen under de senaste 140 åren som härletts av Akasofu Akasofu med den heldragna mörka linjen som visar baslinjeökningen av temperaturen, blå och röda områden visar naturliga svängningar av denna temperatur som orsakas av naturliga fluktuationer där solfläcksaktiviteten ingår. Ökningen av den terrestra temperaturen definieras av 0,5 °C per 100 år.
För närvarande är alltså den magnetiska baslinjen (och solinstrålningen) ökande för att nå sitt maximum vid 2600, efter vilket baslinjens magnetfält minskar i ytterligare 1000 år.
Zharkovas studier har blivit kontroversiella genom åren eftersom hon har visat att de nuvarande klimatförändringarna orsakas av solens omloppsrörelse och variationer i solaktiviteten som inte är relaterade till koldioxidvariationer. Zharkova betonade att den globala uppvärmningen kommer att bli irrelevant under de kommande tre decennierna under det moderna stora solminimum (GSM), som startade 2020 och kommer att pågå fram till 2053, Detta GSM kommer att orsaka en minskning av den genomsnittliga marktemperaturen med upp till 1 C under de kommande 30 åren och inte dess ökning som IPCC-folket varnat för menar Zharkova.
I en intervju 2019 med den prisbelönta kanadensiska journalisten Stuart McNish i hans program "Conversations That Matter" förklarade Valentina Zharkova, som författat världsledande forskning samt många banbrytande publikationer, att de har observerat tecken på att solaktiviteten sedan 2015 har minskat på ett sätt som bara setts under Grand Solar Minimum, som senast inträffade under Maunder Minimum. Även känd som "det förlängda solfläcksminimumet", som sågs för 400 år sedan.
Zharkova V. citerade National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), National Aeronautics and Space Administration (NASA) och andra forskningsorganisationer har noterat denna trend på olika sätt men dolt informationen för allmänheten. Enligt henne kommer en kraftigt minskad solaktivitet oundvikligen att leda till dramatiska klimat- och väderförändringar, till exempel en massiv global nedkylning som kan liknas vid en mini-istid.
"Mellan cykel 25 och 11 år av cykel 26 [den minst aktiva cykeln], och mellan cykel 26 och 27, kommer att vara den kallaste perioden på jorden, och vi kommer att känna det genom brist på vegetation", säger forskaren och föreläsaren med doktorsexamen i astrofysik. Detta innebär att från och med den aktiva perioden under "solcykel 25", från andra halvan av detta decennium till början av 2050-talet, kommer jorden att uppleva exceptionell kyla, extremt väder, jordbävningar och vulkanutbrott. Zharkova pekade på 2030 som det år då det på allvar kommer att börja och varnade för att 2030-talet kommer att bli så kallt att det kommer att leda till en allvarlig matbrist.
"Frågan är varför de inte varnar oss för vad som verkligen är på gång, eftersom de sannolikt är väl medvetna om det. Ännu mer oroande är varför de vilseleder världens regeringar och människor till att tro att hotet är värme. Potentiella svar på dessa frågor är oroande", stod det i artikeln.
Denna temperaturnedgång började vi märka redan 2017 ( se diagrammet nedan ). Just nu upplever vi dock en topp igen men den är klart styrd av den El Nino som råder och temperaturnedgången väntas fortsätta efter att El Ninon är förbi.
Professor Zharkova hävdar alltså att vi är på ingång till nästa Grand Solar Minimum som kommer att pågå i 3 solcykler, ända fram till mitten av 2050-talet. En period med sänkning av den globala temperaturen som förväntas likna den under Maunder Minimum (9/13 Fakta om JORDENS KLIMAT (klimatvett.fi).
KONSEKVENSER " Konsekvenserna av kylan kan bli mycket allvarliga. Det extremväder, som vi nu börjat se i Europa, syns utgöra förebud för avkylningen och innebär en kraftigt ökad frekvens av stormar, skyfall, hagel mm med deras möjliga följder avseende människors livsmiljö och självfallet jordbruket. Just kyla orsakar nämligen sådana konsekvenser.
Förespråkarna för koldioxidorsakad uppvärmning har påstått, att dessa väderhändelser är en bekräftelse på deras teori. Så de två teorierna – solorsakad avkylning vs koldioxidorsakad uppvärmning – ger helt olika bilder av utvecklingen, där dock avkylningsteorin vilar på en fast historisk empirisk grund. Uppvärmningsteorin saknar en egentlig empirisk bas och vilar på framtidssimuleringar genom modeller av diskutabel kvalitet. "
Citatet ovan är hämtat från Dan Ahlmarks inlägg i klimatupplysningen.fi :
SOLENS DOMINERANDE INVERKAN PÅ JORDENS KLIMAT
Solens dominerande inverkan på jordens klimat - Klimatupplysningen
Källa :
Undrar om det här blir "vardagsmat" i framtiden ? Vi vet ju inte eftersom ingen av oss var med om Maunder Minimum och ingen hade heller någon kamera då 😮.