COP 30 - IJC:s klimaträttsliga YTTRANDE i juli 2025 förändrade spelplanen

Internationella domstolen (ICJ) är FN:s huvudorgan för juridiska bedömningar och domslut, belägen i Fredspalatset i Haag i Nederländerna. Den består av 15 domare som väljs av generalförsamlingen och säkerhetsrådet. Två eller flera domare får inte vara från samma land. Nio domare måste vara ense för att ett beslut ska kunna fattas.

I juli 2025 meddelade Internationella domstolen ett banbrytande beslut som klargjorde att alla stater enligt internationell rätt var bundna att ta itu med den som man påstod av "människan skapade klimatkrisen", som domarna enhälligt drog slutsatsen att utgjorde ett "brådskande och existentiellt hot" mot planetens livsuppehållande system och därmed mänskligheten själv.

Ralph Regenvanu, Vanuatus klimatminister, som ledde ICJ-fallet, sa:

”Klimatsårbara stater måste vara redo att individuellt och kollektivt motbevisa förorenande staters försök att urvattna ICJ:s rådgivande yttrande i den offentliga debatten. Vi måste ständigt påminna dem om att samarbete är en rättslig skyldighet, inte välgörenhet eller bistånd, och att det är en internationellt felaktig handling att inte uppfylla det som överenskoms i Paris – och vid varje COP-möte.”

Del ur domstolsbeslutet:

a) de stater som är parter i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar är skyldiga att vidta åtgärder i syfte att bidra till att begränsa utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringar,

b) de stater som är parter i förteckningen i bilaga I till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar har ytterligare skyldigheter att gå i bräschen för kampen mot klimatförändringar genom att begränsa sina utsläpp av växthusgaser och förbättra sina sänkor och reservoarer för växthusgaser,

c) Stater som är parter i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar är skyldiga att samarbeta med varandra för att uppnå det mål som ligger till grund för konventionen.

d) De stater som är parter i Kyotoprotokollet måste följa de tillämpliga bestämmelserna i protokollet.

e) Stater som är parter i Parisavtalet är skyldiga att agera med tillbörlig aktsamhet när de vidtar åtgärder i enlighet med sitt gemensamma men differentierade ansvar och sin respektive förmåga som på ett adekvat sätt kan bidra till att uppnå det temperaturmål som fastställs i avtalet.

f) De stater som är parter i Parisavtalet är skyldiga att förbereda, informera om och upprätthålla successiva och progressiva nationellt fastställda bidrag som, bland annat, när de sammantagits, kan uppnå temperaturmålet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.

g) Stater som är parter i Parisavtalet är skyldiga att vidta åtgärder som är ägnade att uppnå de mål som anges i deras på varandra följande nationellt fastställda bidrag.

ICJ:s dom i juli 2025 ska tolkas som ett juridiskt uttalande som bekräftar att stater har bindande skyldigheter att skydda klimatet, vilket flyttar klimatfrågan från ren politik till rättsstaten. Det innebär att länders ansvar för att

• begränsa uppvärmningen till 1.5°C,

• höja sina klimatmål och

• samarbeta för att reparera skador är juridiskt bindande enligt internationell rätt.

Inte juridiskt bindande

Även om yttrandet inte är juridiskt bindande, utgör det en milstolpe som kan användas för att stärka framtida lagstiftning och rättsprocesser. 

AI:s Tolkning av domen 

• Juridiskt bindande skyldigheter: ICJ fastslog att det finns juridiskt bindande skyldigheter för stater att skydda planeten från klimatförändringar, baserat på internationell rätt

• Flyttar klimatfrågan från politik till rättsstat: Domslutet flyttar klimatfrågan från den politiska förhandlingsarenan in i rättsliga domäner, vilket ger den ökad tyngd och kan driva på politiska åtgärder.

• Påverkan på nationella och internationella åtgärder: Domen kommer att påverka allt från nationella klimatplaner (NDC:er) till företagens strategier. Den sätter också nya ramar för EU:s kommande förhandlingar.

• Grund för framtida processer: Yttrandet kan användas som grund i framtida rättsprocesser och lagstiftning. Till exempel kan det stärka argument i nationella klimatprocesser, som i Sverige där Aurora-fallet kan drivas vidare med denna nya juridiska tyngd.

• Mänsklig rättighet: Domstolen slog också fast att en ren miljö är en mänsklig rättighet. 

Kopplingen till mänskliga rättigheter

Det som diskuterats och även tillämpats är kopplingen till mänskliga rättigheter. Slutsatserna från Internationella domstolen bekräftade FN:s generalförsamlings resolution från 2022 som erkänner en ren, hälsosam och hållbar miljö som en grundläggande mänsklig rättighet och erkänner att den är nödvändig för att åtnjuta alla andra mänskliga rättigheter. Detta innebär att stater som är parter i internationella fördrag, såsom den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, nu måste ta itu med klimatförändringarna som en del av sina skyldigheter gällande mänskliga rättigheter.

Fall 1

Det är detta man åberopat i de rättsprocesser som redan skett gällande klimatförändringar som t.ex. de äldre damerna i Schweitz som fick rätt i Europadomstolen som slog fast att staten Schweiz inte har vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringar, vilket kränker äldre kvinnors mänskliga rättigheter eftersom de är särskilt utsatta för extrema värmeböljor. 

Fall 2 Skandinaviska Greenpeace vann i dag (fredagen 14.11) ännu en seger över norska staten i ett miljömål, rapporterar norska medier. Klimatkonsekvenserna av tre nya oljefält utreddes inte tillräckligt innan de fick tillstånd att starta, enligt dagens dom från Borgarting lagmannsrett, motsvarande svensk hovrätt, som därmed gick på tingsrättens linje.

”Vi är otroligt lättade och glada, men inte överraskade. Allt fler domstolar i Norge och internationellt tar sitt ansvar för att beskydda folk mot klimatförändringarna”, skriver Frode Pleym på Greenpeace Norge i en kommentar.

Enligt miljöorganisationens advokat innebär domen att tillstånden måste dras in omedelbart. Statens representant hävdar i stället att utredning och prövning kan göras medan verksamheten fortsätter, enligt NRK. Det anser även ett av företagen.

Detta kan åberopas vid COP30

Det här ger råg i ryggen för deltagarna på COP30. De är säkert väl medvetna om deras rättigheter att kräva av världen mot bakgrunden av just "mänskliga rättigheter" att länderna skärper sina krav. Men det intressanta är att se i vilken mån verklighetens tuffa ekonomi, konkurrens och samhällsuppbyggnad för att inte tala om krig inverkar på förvekligandet av de tuffa målen. Kommer åtalsprocesser nu att stiga och hur kommer kommande domstolar att tolka denna helhet?

Punkterna a,b,c och d i domstolsprotokollet ovan får väl anses vara av mera allmän karaktär men e,f, och g är mycket mera specificerade i.o.m. kopplingen till Parisavtalet. Det här kommer man att utnyttja vid COP30 - med största sannolikhet. Speciellt om man känner sig trängd och kraven/förväntningarna inte infrias.

Finns en dold plan till TVÅNG att ta till vid COP

På måndagen, den första dagen av Cop30, släppte 25 FN-experter ett gemensamt uttalande där de krävde "fullständig efterlevnad" av Internationella domstolens beslut, tillsammans med ett förbud mot lobbyister för fossila bränslen och mer transparens som avgörande steg för att uppnå rättvisa klimatåtgärder. Det finns alltså en strategisk dold plan bakom att TVINGA fram beslut.

Så vilken inverkan skulle eller bör Internationella domstolens utlåtande kunna ha på förhandlingarna och den inhemska klimatpolitiken i länderna sen? Kan internationella tribunaler tvinga regeringar att vidta de omvälvande åtgärder som krävs för att förhindra katastrofer? Kan domarna hjälpa samhällen och länder som redan påstår sig ha förödande klimatskador, såsom stigande havsnivåer, smältande glaciärer, dödliga värmeböljor och destruktiva orkaner som Vanatu och Tuvalu?

Tuvalu väntar sig bidrag för stigande havsnivåer ... men forskning visar på att ön har växt

Vilka klimatåtgärder är stater sen skyldiga att vidta?

Nu menar man att det är de industrialiserade rika länderna som har bidragit mest till "krisen" som har ansvar att agera först. Avgörande var att domarna avvisade argument från länder med hög "föroreningsnivå" som motsatte sig Internationella domstolens fall – inklusive USA, Storbritannien, Kina, EU, Ryssland och Saudiarabien om att deras skyldigheter var begränsade till det konsensusbaserade klimatregimen, det vill säga FN:s ramkonvention om klimatförändringar, Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Snarare så bekräftade Internationella domstolen att varje person har en mänsklig rätt till en "ren, hälsosam och hållbar" miljö – en förutsättning för att åtnjuta universella grundläggande rättigheter som liv, hälsa, mat, vatten och bostad. Klimatförändringar kan vara ett hot mot detta.

IJC:s domslut sätter en ny riktning för rättsväsendet runt om i världen. Vi befinner oss vid en juridisk brytpunkt ... lagen kommer att vara den kraft som tvingar oss i den riktning NÅGON tycker att vi behöver gå. Men vad händer om denna riktning visade sig vara fel? Om allt byggdes upp av ett narrativ? Jordens klimat har ju sina egna lagar ... och gör precis som den vill ändå, oberoende våra direktiv. Det har den gjort i 4,5 miljarder år och varför skulle den inte fortsätta så?

Nu kommer jorden att gå in i en kallare period. Allt tyder på det i klimatet nu och när liknande situationer inträffat i historien har det i princip ALLTID (under människans tid) sammanfallit med ökade vulkanutbrott. När ett kraftigare sådant kommer, och det kommer säkert, faller allt vad FN:s klimatplaner omkull som ett korthus. Den globala utsläppskurvan far i taket och temperaturen får ett stort hack nedåt p.g.a. "svavelmoln" som skymmer solen.

Undrar bara hur det blir med alla utsläppsmål och COP-möten då -för att inte tala om domslutet från IJC? Total kaos antagligen. Har man en plan B? Det borde man nog ha. Vi "otrogna" blir väl dömda då också för att vi inte agerade i tid - och minskade våra personliga utsläpp ännu mera. Vi kunde kanske ha hindrat utbrottet.

Vore det klokare att planera för kallare klimat än varmare?

Ps.

Det finns ju alltid möjlighet att LÄMNA Parisavtalet ... och följa USA - så slipper man kommande rättsfall - och bättre förutsättningar för normal samhällsutveckling med allt vad det innebär för välståndet.