top of page

COP30 - Elbilen är inte så grön som man vill få oss att tro

  • Skribentens bild: Christer Käld
    Christer Käld
  • 12 nov. 2025
  • 3 min läsning

Vi uppmanas byta vår bensinbil mot en elbil. Våra länders klimatambitioner blir bedömda på COP30 utifrån hur vi lyckats med det. Orsaken är att elbilen sägs vara mera koldioxidsnål än bensinbilen ... men stämmer det? Jo, det stämmer men du skall köra över 200.000 km innan det sker! Innan det så pumpar du bara ut denna gas i atmosfären.







1. Från noll utsläpp till elbil

Elbilen sågs som klimatets räddning, men verkligheten är mer grå än grön. Produktion, batterier och elnät belastar miljön mer än många inser. Den helt rena transporten finns inte – ännu.





2. 25 ton CO2 i stället för 14 ton

Tillverkningen av en elbil släpper ut betydligt mer CO₂ än en bensinbil. Batteriproduktionen kräver sällsynta mineraler och energikrevande brytning. Kina och Indonesien står för huvuddelen av råvarorna som hämtas ur fossildriven gruvproduktion. Transporteras med fossildrivna fartyg.

Polestars elbilstillverkning släpper ut 25 ton CO2/bil medan en Volvo XC40 ligger på 14 ton.

En stor skillnad!






3. Laddningen är oftast INTE grön

Även när bilen kör på el beror klimatavtrycket på elens ursprung. I de flesta länder kommer laddningen fortfarande delvis från kol, gas och olja. Ju mer nattladdning, desto smutsigare blir elbilen - hur grön färg vi än har på slangen.






4. Batteriernas dolda klimatavtryck

Ett elbilsbatteri kan väga upp till 400 kilo och kräver litium, kobolt och nickel. Varje komponent har sitt eget CO₂-avtryck, och återvinning är fortfarande i sin linda. Den verkliga miljövinsten syns först efter cirka 100 000 km körning i bästa fall. Batterierna blir svagare med tiden och måste bytas efter en tid. Nytt batteri = mera koldioxidutsläpp.






5. Infrastrukturens utsläpp

Det talas mycket om elbilens miljöfördelar men man glömmer kringutrustningen och dess avtryck. De tusentals laddstolparna, kablarna och elnätsutbyggnaden har egna klimatavtryck. Allt måste byggas, drivas och underhållas – och det sker inte utan energi och utsläpp. I dagens läge nästan helt byggd på fossilt bränsle.






6. Elbilen är ändå bättre – på sikt - tyvärr långsikt

Trots allt är elbilar mer klimatvänliga än fossila alternativ, så länge de körs tillräckligt långt och laddas med ren energi. Den verkliga vinsten beror dock på hur snabbt elproduktionen blir helt förnybar... och det lär dröja. Vindkraften är inte lönsam och dess framtid är ett stort frågetecken. Man bör köra elbilen i snitt ca 200.000 km (enligt AI) innan dess koldioxidavtryck är mindre än bensinbilens - i dagens läge.






7. Är elbilen bara en genomgångspryl?

Vätebilar, e-fuels och hybridsystem pressar sig fram som alternativ. Flera forskare menar att en kombination av tekniker ger den mest hållbara lösningen – inte en ensidig satsning på el. Det finns dock ingen storskalig satsning på vätebilen än så detta är väl en av många nya framtidsmodeller.





8. Den gröna illusionen måste omprövas

Elbilar är ett steg framåt, men inte slutlösningen. Klimatdebatten behöver ärlighet om energins verkliga ursprung – och ett skifte från symbolpolitik till faktisk omställning. Vill man köra koldioxidfritt bör fokuset vara på helt annan teknik - och det fokuset bör ställas in NU vid COP30 om biltillverkningen skall hinna med omställningen. Illusionen om att elbilen skall överta marknaden och på riktigt kunna bromsa utsläppsnivån i alla länder kommer högst troligt att förbli som ILLUSION.



Om vi bortser från CO2 jämförelsen är kanske det största hindret i dag det höga priset för elbilen. Ganska få personer i världen generellt sett har råd att köpa en sådan så risken att det blir en bil för eliten är stor och då får man inte den stora effekt i minskning av fossilt bränsle på vår jord som man tänkt. Det finns inte heller laddningsstationer överallt. En elbil på landsbygden i Indien finns bara i fantasin. Därför blir det svårt att förstå hela idén med transportsektorns klimatmål i dag där bensin/diesel skall bort - överallt.


Mot det måste vi placera in bensinbilens återintåg i bilbranschen nu. Stora biltillverkare jobbar hårt med renare bränslen och mindre koldioxidavtryck så elbilen får hårdare konkurrens - t.o.m. från den gamla bensinbilen.



Från ovannämnda perspektiv är det inte så lätt att förstå tanken med att elbilarna anses vara en av de viktigaste "verktygen" för att hålla kvar temperaturen under 1,5 grader på jorden. De flesta som har råd att köpa en elbil kommer att byta den till en ny innan den är medkörd 200.000 km. Bilägaren kommer alltså aldrig att köra mera koldioxidsnålt än grannen som har sin bensinbil. Har man verkligen tänkt till här?


 


   


5 kommentarer

Betygsatt till 0 av 5 stjärnor.
Inga omdömen ännu

Lägg till ett betyg
raskogen
14 nov. 2025

 Att vi har "instabil ström nuförtiden prismässigt." p g a intermitent vindkraftsproduktion är välkänt. Dagar med goda vindförhållanden är elpriset på Nordpool ibland negativt eller mycket lågt. Att t ex elpriset under dygnets timmar mellan 00 och 06.00 ibland är långt under 1 cent/hWh har jag svårt att tro beror på "mer fossil energi i nätet". Tills någon mera kunnig person kan övertyga mig om att fossil energi är avgörande för de mycket låga elprisen nattetid och inte det minskade elbehovet under denna tid fortsätter jag att tro att fossil el i nätet i huvudsak beror på hög elförbrukning dagtid.

Gilla

vaskuez110
14 nov. 2025

Det är värre än så. Biosfären påverkar klimatet genom att reglera kol- och vattenkretsloppet: växter tar upp koldioxid, lagrar kol och påverkar nederbörd, avdunstning och markens värmeupptag. Livet på jorden är alltså en aktiv del av klimatsystemet.

När man förstör mark genom gruvdrift för batterier skadas dessa ekosystem: de kan inte längre ta upp och lagra kol, reglera vattenflöden eller upprätthålla biologisk mångfald som stabiliserar marken.

När dessa funktioner rubbas frigörs kol i atmosfären och vatten- och näringscykler störs – vilket påverkar klimatet negativt. Detta är en aspekt av ”grön” teknik som sällan eller aldrig diskuteras.

Gilla

Christer Käld
Christer Käld
13 nov. 2025

Raskogen/ Det har att göra med vindkraften. På natten kyls marken , s.k. ytkylning, och det minskar luftens virvelrörelser vilket snurrorna reagerar på och snurrar saktare. Många gånger står de helt stilla då. Så under den tiden (natten) måste då elverket ta in mera "fossil" energi i nätet för att hålla bruksnivån stabil. Det här problemet beror ju på att vindkraften inte kan lagras utan förbrukas direkt så därför har vi ju så instabil ström nuförtiden prismässigt.


Gilla

raskogen
13 nov. 2025

Bra sammanställning av dagsläget. Men hur resonerar du med: "Ju mer nattladdning, desto smutsigare blir elbilen." Kan du förtydliga hur nattladdning kan tänkas vara sämre ur koldioxidutsläpp synpunkt än t ex dagladdning. Jag tycker att det borde vara tvärtom!

Gilla

larssvenerikstromberg
13 nov. 2025

Det är intressanta aspekter som framförs här ovan. Men det är aspekter som befinner sig en bit in i helhetsresonemanget. Det väsentliga börjar innan det ovanstående kapitlet.

Är CO2-halten alls något att måna om att hålla nere? Visst, just den frågan - och i viss mån svaret på den - avhandlas ju hyfsat frekvent här. Så, vi talar om metoderna och metodernas konsevenser, snarare än om hur alltsammans hänger ihop. För övrigt fascinerar det mig hur flocken entusiastiskt rusar gång på gång. Är det inte etanoldrift som är framtiden så är det eldrift. Vindkraft, solkraft... Ständigt dessa "bubblor", ständigt denna "Ojdå! det var kanske ingen bra idé det där. Men NU!! Det här däremot, DET är framtiden!..".


Gilla
bottom of page