COP30 - Experter efterlyser nya skatter på de rika och de värsta förorenarna för att hjälpa fattigare länder i klimatkrisen

Man hade stora förhoppningar vid COP29 att få till en fond för de fattiga länderna. Det blev en flopp och många var besvikna. Nu ligger nya planer på bordet som skall diskuteras vid COP30.

Stort missnöje efter COP29

Redan på förra årets möte lovade de rika länderna att bidra med minst 300 miljarder dollar per år för klimatanpassning i fattigare länder senast år 2035.

Utöver det slogs även ett bredare mål fast: att samla totalt 1300 miljarder dollar per år (från offentliga och privata källor) till 2035 för finansiering av klimatarbete i utvecklingsländer.

Representanter för de minst utvecklade ländernas förhandlingsblock sa: ” Vi är upprörda och djupt sårade över resultatet av COP29. Återigen har de länder som är mest ansvariga för klimatkrisen svikit oss. Detta är inte bara ett misslyckande. Det är ett svek.”

Men löftena ska bli verklighet också, hittills har den rika världen bidragit med 26 miljarder till klimatanpassning. Det är en bit till 1300.

En ny rapport lägger nu om planen Eftersom insamlingen blev en flopp har man nu tagit fram en NY IDÈ. En rapport som ska diskuteras på COP30 säger att globala avtal bör rikta in sig på koldioxidintensiva aktiviteter och "extremt förmögna individer". Härifrån får vi de medel som behövs menar författarna till rapporten. Vi får se hur det lyckas den här gången.

Skatter skall införas - bestraffa de som har och förorenar mest

Nya skatter på de superrika, fossila bränslen, finansiella transaktioner och mycket "förorenande" och koldioxidintensiva verksamheter bör undersökas som viktiga sätt att skaffa den finansiering som behövs för att hjälpa fattiga länder, har regeringar fått höra i en inflytelserik rapport.

Förslaget är en av de viktigaste rekommendationerna i en ny plan för global klimatfinansiering, färdplanen Baku till Belém, som utarbetats av regeringarna i Brasilien och Azerbajdzjan, den nuvarande och den tidigare ordföranden för FN:s klimatkonferens.

I ett överraskande starkt ingripande efterlyser de ”stärkt internationellt samarbete om beskattning och experiment med frivilliga partnerskap mellan länder kring till exempel sektorbaserade bidrag, mycket förorenande och växthusgasintensiva verksamheter, finansiella transaktioner och förmögna individer”.

Färdplanen från Baku till Belém är ett försök att läka dessa splittringar genom att visa hur finansieringsmålet kan nås. Mukhtar Babayev, den azerbajdzjanska ministern som var ordförande för Cop29, sa: ”Färdplanen visar att det finns en tydlig väg att skala upp klimatfinansieringen till utvecklingsländerna till 1,3 biljoner dollar år 2035. Det är möjligt, men politisk vilja och globala åtgärder är absolut nödvändiga.”

Det är långt ifrån säkert att dessa finns. Det handlar om politik. Vänsterfolk applåderar medan högermänniskor säger nej.

Önskan om att Världsbanken träder till

Att göra det enklare och billigare för utvecklingsländer att få tillgång till privat kapital för sina investeringar i ren energi kommer att vara avgörande, erkänner färdplanen. Utvecklingsländer betalar för närvarande mycket högre räntor på lån och kapitalinjektioner än sina rika motsvarigheter, men stöd från Världsbanken och andra offentligt finansierade institutioner skulle kunna minska detta drastiskt , vilket gör det lättare för fattiga länder att finansiera sina klimatprojekt.

Världsbanken och andra multilaterala utvecklingsbanker kommer också att behöva "påfyllning" – nytt kapital från de regeringar som är deras aktieägare. Det kan vara svårare att hitta nu när president Donald Trump har avvecklat en stor del av USA:s bistånd till utlandet, och andra länder skär också ner på sina biståndsbudgetar. Regeringar måste ta ett större ansvar.

Aktivister kräver mycket mera offentlig finansiering

Aktivister säger att rika regeringar måste träda in för att hjälpa de fattiga om världen skulle undvika det värsta av klimatkrisen. Carolina Pasquali, verkställande direktör för Greenpeace Brasil, sa: ”De ojämlikheter som lämnats kvar av det otillräckliga klimatfinansieringsmålet som överenskoms vid Cop29 har inte lösts med denna färdplan – vi behöver fortfarande betydligt mer offentlig finansiering för begränsning [minskning och undvikande av utsläpp], anpassning samt förlust och skada.”

Robin Hood - i ny tappning

Det är svårt att förbise en stark politisk vänsterstyrd baktanke kring denna nya plan. Man skall ta av de rika och ge åt de fattiga. Det här är inget nytt. I bästa fall kan mötet komma överens om detta men idén kommer knappast att kunna förverkligas i praktiken. Det finns flera än Trump som högljutt kommer att opponera sig. Men ... det har hänt förr. I juli detta år rådde den internationella domstolen IJC (FN:s domstol) alla länders egna domstolar att döma till fördel för de som känner sig personligt kränkta av klimatförändringar (se tidigare inlägg) - med hänvisning till "individens rättighet". Den här rapporten kan ju gå samma väg ... och då beläggs de rika och de som "förorenar" på stora återgifter ... enligt lag!