top of page
  • Skribentens bildChrister Käld

Svenska kommuner stoppade 66% av vindkraftsplanerna


Motståndet växer och kommunerna tycker inte de får ut tillräckligt av kakan. Forskare i Finland kritisk till kommunernas övertro på vinster från vindkraften.






Förra året stoppade svenska kommuner 150 av 229 planerade vindkraftverk på land, det vill säga 66 procent. Mest benägna att lägga in veto är kommunpolitikerna i södra Sverige, enligt Svensk vindenergi.


Branschorganisationen konstaterar i en ny rapport att det blivit vanligare med negativa besked för vindkraftprojekt sent i processen, efter det att ansökan om miljötillstånd har lämnats in till länsstyrelsen.


Vi vill att kommunens beslut kommer tidigare i processen och att lagt kort ligger, säger Nicole Dreher Sköld, kommunikationsansvarig på Svensk vindenergi.


I dag saknas tidsgräns för när kommunerna måste fatta beslut om tillstyrkan eller veto. Det kan ske ända fram tills miljöprövningen är klar, en process som kan ta många år.



Ändrar sig

Kommuner har också rätt att först ge klartecken till ett vindkraftprojekt och sedan ändra sig långt senare.

Men vi har ingenting emot att kommunerna får tycka till, det är rimligt, säger Nicole Dreher Sköld.

Enligt Svensk vindenergi är kommunerna i södra delen av landet mer njugga mot vindkraften än i norra Sverige.


I elområde tre och fyra i södra Sverige stoppades 86 % av planerade vindkraftverk förra året. I elområde ett och två i norr fick 56 procent avslag.



Ersättning till kommuner


För att få fler kommuner att säga ja till vindkraft tycker Svensk vindenergi att den skatt som tas ut från elproduktionsanläggningar borde gå till kommunerna där de ligger i stället för till staten.


Under perioden 2020–2023 stoppade kommunerna totalt 1 258 planerade vindkraftverk genom att lägga in veto.

Om de i stället hade sagt ja och projekten hade beviljats miljötillstånd i samma utsträckning som tidigare hade det resulterat i 792 nya vindkraftverk och 16 terawattimmar ny elproduktion per år, enligt branschorganisationens beräkning.

Det kan jämföras de befintliga vindkraftverkens årsproduktion, som 2022 uppgick till cirka 33 terawattimmar. Året dessförinnan stod vindkraften för 16 procent av den svenska elproduktionen.



Hur är läget i Finland?


Så här skriver Hufvudstadsbladet:



Finland bygger ut vindkraften som aldrig förr. Drygt 30 kraftverk med en sammantagen effekt på över

3 000 megawatt är just nu under byggnad, de flesta av de riktigt stora i Österbotten. Motståndet har växt även i Finland, speciellt gällande satsningar på havsvindkraftverk, men planerna på land rullar bara på. Men vartefter parkerna blir fler växer även problemen.



I Sverige, som ligger ett långt kliv före Finland då det gäller vindkraftsutbyggnad, håller man nu på att få skrämselhicka – både då det gäller lönsamhet och ägarstruktur på vindkraftsbolagen.

Nyligen meddelades att en av Sveriges allra största vindkraftsparker, Markbygden Ett med hela 179 vindkraftverk utanför Piteå, har ansökt om rekonstruktion som en följd av en ekonomisk kris.

En granskning i Kalla Fakta i Sveriges TV 4 visar att bolaget, som i dag kontrolleras av kinesiska staten, överförde stora belopp via höga interna hyror till sitt ägarbolag North pole vindkraft holding Ab kort före ansökan om rekonstruktion lämnades in.


Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, bedömer att det handlar om att få ut pengar ur ett bolag som är konkursmässigt.



Vi bör revidera vindkraftsplanerna i Österbotten


Ledarskribenten Karin Pihl i Göteborgs-Posten ser berättigat en stor fara i att kineserna köper upp vindkraft, hamnar, järnvägar, kolkraftverk och flygplatser runt om i världen. De gör det inte bara för att tjäna pengar, de gör det även för att gynna Kinas ekonomiska och militära makt.

Då Ryssland gick in militärt i Ukraina insåg alla att det planerade kärnkraftverket Fennovoima med ryska delägare var ett vansinnesprojekt. Samma sinnesnärvaro borde vi ha också då det gäller utländska företag som investerar i Finland.

I dag har mer än hälften av all vindkraftskapacitet i Finland, 56 procent, utländska ägare. Med tanke på hur ofta bolag av det här slaget byter ägare kan många i slutändan hamna i kinesisk ägo.


Det är dags att kraftigt revidera vindkraftsplanerna i Österbotten. I den vevan ska vi också fundera på för vilka ändamål vindkraften byggs, vem som sist och slutligen äger jättemöllorna och vad som händer med skyskraporna om bolagen bakom dem hamnar på obestånd, skriver Kenneth Myntti - ledarskribent på Vasabladet.



Christer Käld




336 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
bottom of page