top of page
  • Skribentens bildChrister Käld

Att kasta sten i glashus.




" Fakta-allergiska pseudovetenskapare blir plötsligt väldigt forskningspositiva när de hittar den där ena, random forskaren som stöder deras udda teser. Inte minst när det kommer till klimatfrågor. Strunt samma om forskaren i fråga är specialiserad på slavisk filologi eller någonting annat ickerelaterat. "


Så här skriver Yle:s vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund i ett inlägg på FB.


Ett sarkastiskt påstående som i all sin koncentration försöker att undervärdera de som har en annan åsikt i klimatfrågan. Måste YLE redaktörer ta till sån här nedsättande vokabulär för att få folk att inse att inte lyssna på "fakta-allergiska pseudovetenskapare ?


Han glömmer kanske bort att hans arbetsgivare YLE ofta använda sig av aktivister och andra "ickerelaterade specialister" som sakkunniga i kvalitetsfrågor.


Rosenlund fortsätter i en kommentar i samma länk :"


" Ingenting är helt säkert. Men om du står på järnvägsspåret och hör en tågvissla bakom dig så stiger du säkert ändå helst av spåret, eller hur? Oavsett om du VET det eller inte. Du vänder dig kanske inte ens om för att bekräfta saken "


Så långt Rosenlund.

__________________________________________________________________



Varför står skeptikern kvar på spåret när massan redan lämnat det?


Där står kanske en ensam skeptiker och vägrar gå av spåret. Folk står och ropar åt hen att "tåget kommer" men ingen reaktion. Efter en stund kommer tåget ... men inte på det spåret utan på spåret bredvid. Skeptikern hade talat med stinsen på förhand så han visste det. Dessutom, för att själv bli övertygad, hade hen som förriga barn gjorde, lagt sig ner och med örat mot rälsen lyssnat på eventuella vibrationer från tåghjul. Dessa saknades.


Varför är då vi skeptiker skeptiska till dagens klimathysteri?



Fakta som är svåra att omkullkasta


Till växthusgaserna räknas vattenånga ( 95 % ), CO2 ( 3,6 % ), övriga bl.a. metan (1,4 % ).




Alla är så fokuserade på koldioxid (och metan) att vattenångans större roll vanligtvis ignoreras och sällan nämns men låt oss först se vad koldioxiden påverkar.



Koldioxidens roll som växthusgas avtar med dess koncentration


Den allmänna åsikten är att koldioxidmolekylen stannar kvar mycket länge i atmosfären och kvarhåller sin växthuseffektförmåga som oförändrad under hela sin uppehållstid. Om så skulle vara fallet har Rosenlunds "forskargrupp" en poäng men detta har dock motbevisats.

Om man betraktar spektrumet hos växthusgaserna ser man att koldioxid endast absorberar en mycket liten del av det infraröda området, våglängder centrerade vid 2μ, 2,7μ, 4,3μ och 15μ (μ = en miljondels meter). Detta är bara cirka 8 % av det infraröda spektrumet. Och ännu viktigare, de delar av strålningsspektrumet som absorberas av CO2 absorberas nästan helt. Med andra ord finns det redan praktiskt taget ingen strålning som kommer genom atmosfären i de våglängder som absorberas av CO2. Den har redan gjort sitt jobb.

Mer CO2 i atmosfären kommer alltså att ha mycket liten effekt på att hålla kvar mer värmestrålning eller mer värme i atmosfären. Detta menar Dr. Antero Ollila vars forskning vi kommer att få läsa mera om i ett kommande inlägg här i KV.



Man kan jämföra detta med en torr svamp som man håller i handen. Om man sakta häller lite vatten ovanifrån kommer svampen först att absorbera ( suga in ) vattnet men när svampen blivit tillräckligt våt börjar den läcka vatten som då alltså rinner igenom. I verkligheten fungerar denna bild "upp och nervänd" eftersom vi talar om infraröd strålning som kommer från jorden upp till "svampen CO2" och läcker sen strålningen vidare upp i atmosfären i stället för att reflektera den ner igen.


Detta ämne har forskarna Happer & Lindzen forskat i och kommit fram till att koldioxidens växthuseffekt är beroende av dess koncentrationsnivå. M.a.o. kan man säga att ju mera "MÄTTAD" atmosfären är av koldioxid desto mindre effektiv är den som växthusgas. Kurvan har alltså en logaritmisk form. Vid dagens koldioxidmängd i atmosfären börjar mättnaden vara på den nivån att molekylen har en MYCET LITEN inverkan på strålningseffekten. En höjning från dagens nivå med det dubbla till 800 ppm skulle i praktiken bara ge en temperaturhöjning på ca 0,8 grader.



Molnens inverkan har avgörande betydelse


Sedan har vi nobelpristagare John Clauser som har uttalat sig om detta och menar att det är molntäcket vi skall koncentrera oss på och inte koldioxiden.


En annan nobelpristagare med divergerande åsikter är Syukuro Manabe som var först med att utforska samspelet mellan strålningsbalansen och den vertikala transporten av luftmassor genom konvektion, där han även tog hänsyn till den värme som vattnets kretslopp bidrar med. Han menar att atmosfärens uppvärmning inte enbart beror av koldioxiden effekt utan påverkas starkt av den vattenånga som varm luft tar med sig vid konvektion upp i atmosfären. Vi kan läsa mera om detta i ett kommande inlägg här på KV.



Därför står skeptikern kvar på spåret


Bland annat dessa av Rosenlund kallade " pseudoforskare " har övertygat många klimatneutrala till att bli kritiskt inställda till dagens enspåriga budskap om att det enbart är antropogen koldioxid som har orsakat och ännu orsakar den globala temperaturhöjningen i dag.


Det här är några av de stinsar som fick den ensamme skeptikern att stå kvar på spåret. Som gav hen hoppet och modet att orka gå mot den vägg som bl.a. Rosenlund är en del av.

Om 5 - 10 år ser vi kanske redan vem som är på rätt linje. Ingen kan säga det med säkerhet i dag.


Om kallare klimat nu är på väg trots fortsatt ökande koldioxidhalt, vilket mycket tyder på om man ser vad som händer vid polerna, får nog koldioxidhatarna börja fundera på hur man skall slingra sig ur den knipan.


Att Rosenlund och det som han kallar konsensus så hårt klamrar sig fast vid koldioxidhypotesen att de vägrar lyssna på och ta in forskning som går utanför IPCC:s

" godkända " riktlinjer är för oss skeptiker en stor gåta.

Därför föddes klimatbloggen https://www.klimatvett.fi/.



Ännu ett faktum


Atmosfären har för tillfället 420 ppm kol. Detta motsvarar 0,042 % av alla gaser. Av denna kolmängd utgör ca 4 % utsläpp från fossila bränslen. Då landar vi på 0,00168 % . Om EU når netto-noll kommer det att minska utsläppen på jorden med 1/8 -del, alltså med 12,5 %. Då är vi nere på 0,001428 % kol till atmosfären från våra egna utsläpp.


Vem tror att jorden skulle stanna på 1,5 grader om man minskar kolflödet till atmosfären från 0,00168 % till 0,00142 % ? Knappast får man med Kina, Indien, OPEC-länderna + övriga inom en nära framtid. Om man sedan lägger det i relation till att bara en förändring av molntäcket med 2 % kan förklara hela den globala uppvärmningen så förstår man bättre omöjligheten i EU:s klimatmål att KUNNA STYRA KLIMATET .


Sen vilket kaos förverkligandet av detta mål skulle leda till i Europa. Vi får förbereda oss på strider, osämja och ekonomiska svårigheter. Är vi beredda på det?




Ps! Detta inlägg publicerades först i en av Rosenlunds trådar på FB men han valde att blockera. Kanske det innehöll för mycket "fakta" för att komma från en "fakta-allergiker" ?



Ett visdomsord på vägen :


Kastar man sten i sitt eget hus som är gjort av glas har man inget hus längre utan bara skärvor som inte tjänar något till. Men om man inte kastar utan sitter still och håller tyst och lyssnar till Mästaren ( läs: forskare som vet vad de talar om ), kommer man till insikt som förändrar livet.


Redakören

146 visningar2 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page