top of page

Doggerland

Skribentens bild: Christer KäldChrister Käld

Under den senaste istiden var vattenståndet upp till 120 meter lägre än idag och då sträckte sig en landmassa, nu kallad Doggerland, där vi nu finner Nordsjön. Landområdet förband Danmark med Storbritannien och det hade sin största utbredning för omkring 20 000 år sedan när istiden var som kyligast.




Hela Nordsjön var land fram tills isen smälte för mellan 14000–8000 år sedan.

Samtidigt med det gick Sahara från att ha varit en enorm savann och atlantisk skog till öken, alla människor flyttade under loppet av några hundra år till Nildalen och till Medelhavets kuster. En kust som översvämmades konstant p.g.a den stigande havsnivån.


Folk rörde sig norrut


Söder om Taurusbergen i Turkiet försvann också skogen och blev till savann. Människorna som bodde där fick ställa om och började odla spannmål, bönor, ärtor, linser och annat som kunde lagras. Man visste inte när man skulle få tag på mat igen.

Det folket blev oerhört framgångsrika och spred sig över hela Europa och assimilerade eller förslavade folket som redan bodde här. De spred sig också öster- och norrut hela vägen till Indien och Centralasien.

Deras framgång var stor men så kom en köldknäpp i Sibirien för ca 5000 år sedan som fick lämlar att vandra till nya områden och med dem kom bakterien Yersina pestis som spred sig till andra gnagare, husdjur och till människor. Med handel så följde bakterien med till Europa och slog ut 1/2-2/3 av befolkningen i norra Europa. Bondebefolkningen dog som flugor och i kölvattnet kom nya vågor av krigiska stammar som sökte bete till sina boskapshjordar.


Bronsåldern - mer än 2 grader varmare än i dag


Under den värmeperiod som följde därpå inträffade bronsåldern, en alleuropeisk och till stor del asiatisk högkultur byggd på handelsvägar över stora sträckor, avancerad metallurgi och komplexa samhällen. Temperaturen var då ca två grader över idag. Men så steg temperaturen ytterligare någon grad och plötsligt blev det flera år av torka runt västra medelhavet och i Mellaneuropa kombinerat med skyfall och oförutsägbart väder. Det gjorde att handelsnätverken rasade samman. När så kallade sjöfolk från västra medelhavet började härja i det rikare och mindre svältdrabbade östra medelhavet var bronsålderns guldålder över.


Järnåldern - kallt som i Nordpolen men sedan varmt igen


Sen sjönk temperaturen som en sten under den tidiga järnåldern för att åter stiga runt 300–400FVT, något som höll i sig till ca 200–300VT och sammanfaller med Alexander den stores erövringar och det romerska imperiets framgångsperiod. Temperaturen var då som mest två grader högre än mitten på 1900-talet, dvs ca en grad högre än idag.


Vikingatiden - varmt först men sedan kallt igen


En ny värmeperiod då temperaturen var som nu inträffade ca 800–1300 VT och sammanfaller den nordiska expansionen, den sk Vikingatiden, ett expansivt jordbruk och ökande befolkning. Temperaturen var minst uppe i dagens nivå. Den avbröts abrupt av en köldknäpp i Sibirien och återigen spreds en ny stam av pest. Kylan stod sig från slutet 1300-talet till 1850 varefter temperaturen åter stigit.

Som kan förstås av ovanstående så är civilisationen beroende av ett känsligt temperaturintervall där för låga temperaturer ger missväxt, sjukdom och katastrofer. Men om temperaturen stiger för mycket så blir det också missväxt och svält.


Det återstår att se hur resilienta vi blivit i vårt moderna samhälle.

Om inte Antarktis smälter så kommer havsnivån förbli ungefär densamma, men hur havsströmmar, torka och skyfall kommer sprida sig kan vi bara gissa. Små skillnader på avgörande ställen, som en lämmel, kan snabbt slå ut hela civilisationer.




David Bäckström

Fil. Mag inom Arkeologi & Historia, Göteborgs universitet (Tog examen 2003)


 
 
 

2 Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
Christer Käld
Christer Käld
Nov 28, 2024

Borrkärnor av is från Antarktis Klimatet under bronsåldern | Brons och blod

Like

Filip Björner
Filip Björner
Nov 28, 2024

Vilka källor finns för temperaturangivelserna? Baserar de sig på dendrokronologi, borrningar i iskärnor, fröanalys eller andra metoder?

Like
bottom of page