Tre orsaker grundade på logik och fysik sågar totalt teorin om att CO₂-halten skulle ha någon större betydelse i uppvärmningen av vår planet

Man debatterar vilt om utsläppsnivån stigit eller sjunkit någon procent sen senaste mätning. Både politiker och massmedia ifrågasätter INTE om dessa utsläpp alls har någon större inverkan på vårt klimat? Så indoktrinerade är vi av det som den "samlade vetenskapen" har sagt om att SÅ GOTT SOM ALLT HAR ATT GÖRA MED VÅRA UTSLÄPP. Samhället utgår från att detta är den spikade sanningen som alla enats om. Tänk om den inte är det - en sanning alltså?

Väldigt få av oss vågar gå lite längre i tanken och fundera kring : hur säkra är man då på att det just är den lilla koldixidmolekylen som är boven.

Här kommer jag nu att plocka fram tre viktiga argument, tre sanningar som INGEN kan betvivla. Inte ens någon etablerad fysiker, geolog, oceanolog eller klimatforskare.

1 Atmosfären består av 0,042 % koldioxid och av det är det bara 0,0016 % som vi människor lägger till via våra utsläpp

Denna mängd är inte stor. Det handlar om 420 st CO2-molekyler av en total mängd på 1.000.000 st. Låt oss tänka oss molekylerna i atmosfären som sandkorn. Om vi fyller en liter mjölkförpackning med sandkorn så är mindre än en halv tesked av alla sandkorn koldioxid. Resten är nåt annat.

De som argumenterar mot denna jämförelse menar att även om en halv tesked är lite så kan det påverka starkt. Man lyfter då ett sånt exempel att tänk om denna halva tesked är arsenik och litern är mjölk. Skulle vi dricka mjölken då? Men detta exempel är inte jämförbart. I detta fall reagerar arsenik kemiskt med vätskan och du får en helt ny blandning med nya egenskaper. Detta sker inte i atmosfären där koldioxid och andra gaser slåss om utrymmet. Det är samma koldioxidmolekyl som efter en tid pyser ut i rymden eller upptas av biosfären eller haven.

En halv tesked kanel t.ex. skulle inte märkas i en liter sand eftersom båda dessa ämnen är fasta och blandas inte kemiskt ihop. Koldioximolekylen är alltså mycket stabil och skapar inga nya föreningar med andra molekyler i atmosfären.

Men låt oss ta diskussionen lite längre. Det kan vi göra via nästa bild:

Den lilla vita pricken uppe i hörnet är alltså den mängd som vi människor lägger till atmosfären genom våra utsläpp.

Atmosfärens sammansättning syns uppe i bilden. Översatt till svenska:

Kväve: 78,08%

Syre: 20,94%

Argon: 0,93%

Koldioxid totalt: 0,04%

Koldioxid naturlig: 0,0384%

Koldioxid människan: 0,0016%

Den gröna rutan högst upp till höger är den totala koldioxiden i jordens atmosfär, vilket är ca 0,04% av totalen. 0,0384% är naturlig koldioxid och 0,0016% är det som producerats av människans aktivitet (vita rutor). Hela Europa bidrar med 16% av den lilla vita kvadraten eller 0,000256% av totalen. Vilken effekt ser vi efter att vi nått NETTO NOLL?

Kan en sån liten mängd molekyler värma upp en sån stor mängd andra molekyler? Kanske om de är brännheta och varje molekyl koldioxid absorberar (tar åt sig) 100% strålningsvärmen från jorden MEN SÅ ÄR DET INTE. Där hittar vi följande aspekt som gör det ÄNNU svårare att se hur denna lilla mängd koldioxid skall kunna påverka klimatet.

2 Bara en liten del av värmestrålningen från jorden absorberas av koldioxidmolekylen

CO₂ absorberar strålning genom att dess bindningar vibrerar när de träffas av fotoner med rätt energi (frekvens). Molekylens (CO₂) förmåga att absorbera värmestrålning är starkt frekvensberoende (våglängdsberoende) och är mest effektiv inom specifika delar av det infraröda spektrumet.

Koldioxid är selektivt genomsläpplig för kortvågig solstrålning, men absorberar långvågig infraröd strålning från jordytan, vilket minskar mängden utgående värmestrålning till rymden.

Så här kan man bildlikt föreställa sig förloppet:

CO2 fungerar som en ventil som släpper igenom strålning i det "atmosfäriska fönstret" (ca 8–13 mikrometer), men hejdar och absorberar värmestrålning runt 15 , vilket bidrar till växthuseffekten men samtidigt äts denna förmåga upp av att vattenånga vid samma våglängd (15) också absorberar värmestrålning. Den totala effekten blir därför liten och dessutom logaritmiskt avtagande vilket vi belyser under nästa punkt.

3 Koldioxidens absorberande förmåga av värmestrålning är logaritmiskt avtagande

Ju mer koldioxid, desto varmare, tänker nog de flesta (eftersom media går ut med den informationen), och föreställer sig ett mer eller mindre linjärt förhållande mellan koldioxidhalt och temperatur – kanske till och med exponentiellt stigande.

Det stämmer dock inte.

Till grundläggande fysik hör nämligen att den direkta växthuseffekten av koldioxid ökar LOGARITMISKT, på ett sätt som är motsatsen till exponentiellt, när ytterligare koldioxid tillförs:

Ju högre koldioxidkoncentration desto långsammare ökning av förmågan att absorbera värme

Den vänstra pilen markerar de förindustriella värdena, mitten pilen värdena i början av 2000-talet och pilen till höger effekten av en fördubbling av de förindustriella värdena.

Den direkta växthuseffekten av ytterligare koldioxid AVTAR alltså efter hand som halten ökar, enligt mönstret att en fördubbling av halten alltid leder till 1,1 grads temperaturhöjning. Om en fördubbling från 100 ppm (”parts per miljon”, 100 miljondelar=0,01%) till 200 ppm orsakar 1,1 grads temperaturökning, så kräver nästa ökning med 1,1 grad att halten återigen fördubblas från 200 ppm till 400 ppm. Och nästa ökning med 1,1 grad kräver en ny fördubbling till 800 ppm, och därefter till 1600 ppm osv.

Koldioxidmolekylen blir så småningom mättad

Bilden nedan visar schematiskt hur koldioxidmolekylen så småningom blir mättad. Vi kan tänka oss en vattenhink med hål i sig. Hålen i den nedre halvan är småa men ju högre upp vi kommer i hinken ju större hål. Det gör att vattnet som pumpas in i hinken försvinner allt fortare ju mera vi sätter dit.

Om vi då bortser från tyngdkraften och svänger på bilden har vi den situation som uppstår med koldioxidmolekylerna i troposfären. Det rinnande vattnet motsvarar alltså värmestrålningen från jorden. Det som pyser ut ur hinken är den värme som försvinner ut i rymden. Hinken blir så småningom mättad och avger allt större mängd av den absorberade värmestrålningen till troposfären och så småningom rymden och allt mindre ny mängd strålas ner tillbaka till jorden.

Läs mera ingående om fysiken kring detta här.

ALLA dessa tre argument sammantaget gör att rent logiskt och sett ur en fysikalisk synvinkel är det i praktiken helt omöjligt att koldixidmolekylen skulle ha en avgörande effekt på klimatet - om ens någon effekt alls vid nuvarande nivå i atmosfären 420 ppm.

Vad beror klimatförändringen då på om inte det handlar om koldioxid?

Flera forskare menar att dagens klimatförändring snarare beror på att instrålningen av solenergi till jorden ökat av en eller flera anledningar, exempelvis på grund av ökad solaktivitet eller minskad molnighet, eller både och. Solaktiviteten har ökat under nästan hela 1900-talet, och det verkar också ha ett samband med minskad molnighet. Och en varmare jord avger i sin tur mer infraröd strålning till rymden.

Om det pågår en förstärkt växthuseffekt skulle den lägre stratosfären bli kallare ... men så har inte varit fallet

Om det pågår en förstärkt växthuseffekt som värmde troposfären skulle den lägre stratosfären bli kallare. Det blev den också mellan 1979 och 1995, men inte därefter

(TLS=Temperature Lower Stratosphere):

Där borde klimatvetenskapen lägga resurser på att ta reda på :

Varför har instrålningen av solenergi ökat ... och varför har molnalbedot förändrats (mindre moln)?

Det är detta som orsakat värmeökningen på jorden ... till största del. Varför borde forskarna kunna ge svar på.

Det är så lätt att skylla allt på koldioxiden och våra utsläpp... vilket alltså inte har logik och fysik bakom sig.